Fru talman! Samstämmigheten finns förvisso,
men jag tror inte att vi får bortse ifrån att det återstår
att ge svaret angående behovet av det individuella
kompetenssparandet. Statsrådet använde själv ut-
trycket tidigare: Jag blir svaret skyldig.
Jag kommer inte att sova riktigt lugnt i natt. Efter
debatten blir det som dröjer kvar och ringer i öronen:
Var god dröj. Det här är inte färdigt.
När stödpartiernas företrädare som Miljöpartiet
säger att de tryckt på och som Vänsterpartiet säger att
det är en olycklig försening och man dessutom är
ängslig för de sämst ställda tyder det på att hela frå-
gan är försummad och inte tillräckligt långt framme.
Jag skulle önska att statsrådet i sitt sista inlägg skulle
säga: Vi har inte jobbat fram det som vi borde. Vi
kommer att sätta högsta fart.
På en punkt hoppas jag vi ska bli ense i den här
debatten, nämligen att det är oerhört angeläget att få
fram reformen. Grunden finns onekligen i IKS-
kommitténs förslag. De detaljer som det talats om
borde kunna komma fram med hyggligt god hastig-
het. Behovet av detta är stort, och hela frågan bråds-
kar som jag ser det oerhört mycket.