Herr talman! Sten Svensson hävdade att jag hade
fel i sak när jag i mitt anförande påstod att
regeringen Bildt inte har levt upp till den första
regeringsförklaringen. I den lovade regeringen
Bildt att man skulle satsa på de sämst ställda
grupperna i samhället.
Jag vill hålla fast vid mitt påstående att regeringen
inte uppfyllt detta löfte på det sätt som kunde
utläsas av de ambitioner som man hade och de
deklarationer man gjorde.
Jag hänvisade till Socialstyrelsens undersökning om
barns villkor. I den finns flera bevis för att man inte
på ett bra sätt har klarat att ta hand om
flerbarnsfamiljerna med tanke på den rådande
situationen med minskat utbud och höjda avgifter.
Jag hade kunnat lägga till en annan rapport, som
nyligen kommit från Socialstyrelsen och som
handlar om hur situationen för flyktingbarnen ser
ut. Man kan inte påstå att vi på ett bra sätt har
klarat av den gruppen.
Jag skulle också kunna nämna socialhjälpstagarnas
situation i dag. Ni har själva kunnat läsa om de
hårdnande attityderna gentemot dem som begär
socialhjälp. Det lär visst vara så att Svenska
kommunförbundet har skickat anvisningar som
hårt pressar de socialhjälpstagande att
återkommande springa till sina arbetsgivare och
fråga om de inte kan få tillbaka jobbet. Till sist blir
arbetsgivaren arg och säger: Jag har ju just pratat
med dig! Man stressar alltså socialhjälpstagarna.
Jag vet en författare som går in i 10--20
socialhjälpsfamiljer för att se hur socialtjänstens
nya attityder gentemot socialhjälpstagarna växer
fram i dag. Många kämpar hårt för att klara sig.
Men om en spritpåverkad son har suttit och ringt
och gett den ensamma mamman en hög räkning, så
att hon i sin förtvivlan måste gå till socialtjänsten --
då är det nobben! Vi har nyligen kunnat se sådana
exempel i TV.
Jag har framför mig, Sten Svensson, fakta från
Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. Åren
1982--1993 drogs hemtjänsten ned från 43 till 38 %,
ålderdomshemmen från 14 till 7 % och långvården
från 12 till 7 %.
Jag vill påstå att man inte generellt kan hävda att
regeringen medvetet har satsat på och lyckats med
de mest utsatta grupperna. Jag delar gärna Sten
Svenssons uppfattning att det har tagits viktiga
initiativ när det gäller de handikappade och LSS,
och jag välkomnar Sten Svenssons deklaration att
utskottet också skall försöka att gemensamt hävda
de psykiskt stördas situation vid behandlingen av
den proposition som föreligger. Men de två
exemplen räcker inte för att säga att det löfte som
regeringen ställde ut i sin första
regeringsdeklaration har infriats.