Herr talman! Vad först gäller representationen här
i riksdagen: Jag tror att jag vågar påstå att alla partier
som gör dåliga val också får en dålig kvinnorepresen-
tation. Detta gäller Folkpartiet men i hög grad också
Socialdemokraterna.
Martin Nilsson frågar mig vidare närmast vädjan-
de: Varför då bråka om detta? Ja, vi har ju sett hur
tungt det har varit för friskolor och för dem som vill
bli entreprenörer inom vårdsektorn, där det finns
kvinnor med mycket hög kompetens. De unga gossar-
na i kritstrecksrandiga kostymer på de tekniska områ-
dena har det mycket lättare vad gäller subventioner.
Vi har i utskottet vid tillfällen när Martin Nilsson
har varit med t.ex. talat om riskpengar. Det är en
väldig skillnad mellan män och kvinnor när det gäller
riskpengar. Det kan låta konstigt och högst hypote-
tiskt, men det är ett faktum. Kvinnor har ett handikapp
när de träder in på banken och ber om lånestöd för att
kunna komma i gång med en egen verksamhet, oav-
sett vad det då skulle handla om. Vi lever i ett mans-
samhälle.
Bengt Westerberg hann inte med allting men väl-
digt mycket, och han drev jämställdhetsfrågorna
energiskt. Martin Nilsson beskärmar sig över mot-
stånd från andra partier och över hur det kan gå för
regeringar i andra kombinationer, men man skall
också erinra sig det sega motstånd som vi fick möta
från socialdemokratiskt håll. Det har skett en förbätt-
ring, men det var ett understatement när Martin Nils-
son själv sade: Allting är inte bra.