Herr talman! Martin Nilsson efterlyser vad Folk-
partiet skulle vilja som inte redan är uppfyllt av rege-
ringen.
Jag försökte peka på att det brister i att släppa loss
den kvinnliga skaparkraften, något som från liberalt
håll är ett av delmålen. En stor del av den för de flesta
av oss så viktiga tjänstesektorn borde kunna vara med
i konkurrens och valfrihet för både brukare och an-
ställda. Vi tror att konkurrens inom tjänstesektorn, där
det arbetar kvinnor som har idéer om vård, omsorg
och utbildning, skulle tillföra något nytt. Det skulle
också främja jämställdheten. Vi har ju i dag näst intill
yrkesförbud inom de kvinnodominerade yrkena, där
det är så svårt att få starta och komma i gång.
Jag skulle vilja fråga: Vad är det för jämställdhet-
sperspektiv i regeringens ja till att subventionera köp
av typiskt manliga tjänster och i det starka motståndet
till att införa en skattesubvention på t.ex. alla hus-
hållstjänster?
Vi vet ju att den förra jämställdhetsministern,
Marita Ulvskog, tyckte att varje kvinna gott kan putsa
sina fönster själv. Samma minister ansåg också att
skattesubventioner gärna får användas för att män
skall kunna anställa andra män för att måla samma
fönster. Det är ingen nyhet, men det är ändå ett fak-
tum.
Jag vill fråga Martin Nilsson: Vad är det som gör
att man från socialdemokratiskt håll är så trög att
upprätta en likvärdighet som skulle ge ökad jäm-
ställdhet?