Herr talman! Vi är väldigt glada för propositionen
och förslagen som helhet när det gäller vuxenutbild-
ningen. Men jag har här i dag riktat in mig på en
fråga som gäller en grupp.
Om man utgår från att varje individ ska få möjlig-
het till förkovran och att passa in i samhället och
sedan lagstiftar mot denna möjlighet och denna rät-
tighet måste skolministern ta sitt ansvar. Det är min
övertygelse.
Nu säger skolministern att varje individ ska ha sin
möjlighet. Tar vi bilden med flaskorna för utbild-
ningssituationen, som rektorn visade upp för skolmi-
nistern som ny lärare, krossar nu skolministern två
flaskor. Två flaskor får inte finnas med över huvud
taget. Det är detta som är upprörande.
Skolministern säger att vi ska låta Skolverket titta
på och utreda detta. Ända sedan lagen om grundläg-
gande vuxenutbildning kom den 1 juli 1992 har det
samtidigt funnits särvux som Skolverket har haft
tillsynsansvar för.
Skolverket och utrett och talat om misshälligheter.
Skolverket har stått bakom och bejakat att alla ska ha
samma rättigheter. Det är skolministern själv som tar
på sig ansvaret att utestänga och bortdefiniera en
grupp människor från den totala rättigheten som gäl-
ler alla.
Hur tänker skolministern? Vad finns det för för-
svar om 10, 20 år att man har gjort detta anno 2001?