Herr talman! Väldigt mycket av det som skolmi-
nistern säger är vi helt överens om: vuxenutbildning-
en och det livslånga lärandet. Jag antecknade jobb,
valfrihet och internationalisering, och jag står också
helt bakom det. Man ska utgå från den enskilda indi-
videns behov, och det ska finnas en mångfald av
utbildningsanordnare.
Det som statsrådet sade var inte så polemiskt, så
jag har inte så mycket att angripa i det. Vi har tidigare
haft en del polemiska replikskiften. Däremot ska jag
fortsätta med att säga lite om tvåtredjedelssamhället.
Skolministern var rädd för att vi ska få ett sådant
samhälle, och den risken är väl ganska överhängande.
Det beror på att grundskolan och gymnasieskolan
missar sina mål. Väldigt många slås ut redan i grund-
skolan och ännu fler i gymnasieskolan.
Det är viktigt att se till att man har en god kvalitet
för alla elever och att skolan blir en attraktiv arbets-
plats för dugande lärare. Jag tror att den diskussion
som nu förs om avskaffande av betyg är väldigt all-
varlig. Jag läste under veckan en rapport från LO-
utredaren Gudmund Larsson, som där uttalade att
betyg i grundskolan och gymnasieskolan är arbetar-
barnens bästa vän. Behåll betygen! sade han.
Jag ska ändå ställa en fråga till statsrådet. För tio
år sedan fick vi det nya Folkbildningsrådet. Den per-
son som då var skolminister sade att det nu är viktigt
att också kommunerna och landstingen ställer upp
och ger ett bra stöd till folkhögskolor och studieför-
bund. Efter tio år kan vi säga att kommunerna och
landstingen inte har ställt upp. Jag hörde häromdagen
att studieförbunden i fasta priser har fått 40 % lägre
bidrag från kommuner och landsting sedan 1991.
Det statsråd som gjorde det här uttalandet var Gö-
ran Persson, och han sade: Om kommuner och lands-
ting inte ställer upp måste vi från staten ingripa och
göra någonting åt detta. Det har nu gått tio år, och jag
frågar skolministern: Är ni intresserade av att upp-
fylla Göran Perssons krav från 1991?