Herr talman! Jodå, Hanna Zetterberg, jag är över-
tygad om att det kommer att gynna också miljömålen
om vi vid nästa planeringstillfälle tar hänsyn till de
målsättningar vi nu lägger fast med det här betänkan-
det.
Att besluta om planeringsperioder på tio år är
nödvändigt för att vi skall kunna ha en lång framför-
hållning, för att stora tunga projekt skall kunna plane-
ras.
Men vi gör ju i princip en omplanering varje bud-
getår. Vi gör också omplaneringar i princip vart tredje
år. Det gör att det finns möjlighet framöver att vid
fördelningen av medlen ta hänsyn till de målsättningar
vi nu fattar beslut om. Att vi vid inriktningsbeslutsde-
batten som vi hade i våras inte kunde ta ställning till
sådana saker som hade med målsättningar att göra
berodde på att vi då väntade på det här betänkandet,
den här propositionen från regeringen. Då blev det så
att vi bara kunde fördela vissa medel, och så fick vi
bordlägga andra frågor.
Nu vänder vi på det. Nu fattar vi de här besluten,
och så bordlägger vi i princip alla önskningar om
medel till regionala och lokala projekt. Jag tycker att
det är en naturlig form att först besluta om målen och
sedan medlen. Det blir ju på det sättet.
Men ibland väntar vi på ett nytt målbeslut, och då
ser det ut som om vi beslutar om medlen före målen.
Men det är ju inte riktigt. Vi har alltid någon form av
mål även före den medelsfördelningen.