Jag noterar att Daniel Tarschys inte svarade på
frågan om u-krediterna, men det kanske han gör i
sin sista replik, när jag inte har någon replik kvar.
Jag får väl återkomma i andra sammanhang.
Jag förstår nödvändigheten av att man måste göra
genomgripande förändringar i många u-länder,
även i många av de u-länder som tidigare har haft
planekonomi. Jag har inte ifrågasatt det. Vad jag
har ifrågasatt och vad Daniel Tarschys inte
kommenterade är under vilka villkor de här
genomgripande förändringarna skall ske. Skall de
ske på de villkor som Världsbanken och
Valutafonden ställer upp och som har fått sådana
hemska konsekvenser i Zimbabwe och Ghana? Jag
tog upp dessa problem.
Daniel Tarschys står här i kammaren och talar om
gammal skåpmat och om Måbrink som tidigare har
talat för det här och det där. Jag har väl också gjort
mina fel en gång i världen, men jag tycker inte att
Daniel Tarschys nu skall stå här och också han göra
sådana fel. Svara konkret på mina frågor! Jag
tycker att det är viktigt att man diskuterar.
Det finns bevisligen marknadsekonomier också i
den tredje världen som är förfärande exempel och
som efter vad jag förstår aldrig har varit
planekonomier. De är förfärande exempel på
länder där det finns grova orättvisor och sker
övertramp. Vi får vara litet försiktiga också när vi
talar om marknadsekonomierna. Jag tror att det
också är väsentligt i sammanhanget. Det är riktigt
att marknadsekonomier har haft en god tillväxt,
men då kommer ett annat problem in i bilden,
nämligen hur den tillväxten hittills har fördelats
mellan människorna i de länderna. Inte har den
goda tillväxten kommit alla människor till godo.
Trots god tillväxt har de i gruppen fattiga blivit
fattigare och fler och de i gruppen rika blivit rikare
och färre.