Fru talman! Arbetet för demokrati och
för mänskliga rättigheter utgör en
viktig del i dialogen med våra
biståndsländer. Som ett av huvudmålen för
det svenska utvecklingssamarbetet har
det legat till grund för bedömningen av
ländernas utvecklingspolitik. Vid
fördelningen av biståndsmedlen är
mottagarländernas vilja och förmåga när
det gäller agerandet för demokrati och
respekt för mänskliga rättigheter av
avgörande betydelse.
I förhandlingarna med
samarbetsländerna kommer också
undertecknandet av överenskommelser
om efterlevnaden av internationella
konventioner om skydd för mänskliga
rättigheter att vägas in och tillmätas
stor betydelse.
I förändringsarbetet inom det svenska
biståndet har demokratimålet en
central roll. SIDA har därför av
regeringen fått i uppdrag att för varje
programland utarbeta en handlingsplan
för hur en demokratisk
samhällsutveckling och respekten för de
mänskliga rättigheterna bäst kan
stödjas.
Dagens debatt visar att vi alla är överens
om att det är inom ett demokratiskt
styrelseskick som medborgarna har de
bästa möjligheterna att forma sitt
samhälle -- ett samhälle som värnar om
rättsstaten och där yttrandefrihet, politisk
pluralism och flerpartisystem kan
utvecklas.
I delar av Afrika går utvecklingen mot
ökad demokrati, och i Latinamerika styrs i
dag nästan samtliga länder av civila
regeringar. Även de fattigaste länderna i
Asien befinner sig i ett demokratiskt
uppbyggnadsskede. Allt fler av
världens länder styrs redan av parlament
som utsetts av folken i fria val, och andra
håller på att förbereda sig för detta. Det
är därför viktigt att hos hela befolkningen
skapa ett förtroende för själva den
demokratiska processen och förståelse
för demokratins villkor. Ländernas
invånare måste kunna lita på att valen
verkligen är fria och rättvisa. Annars
respekteras inte heller valresultatet och
valutgången.
Det finns också i dag ett stort och ökat
behov av internationell övervakning av val
i skilda länder och världsdelar.
Inrättandet av ett internationellt institut
för valövervakning och stöd till
valprocesser, som föreslås av den utredning
som regeringen tillsatt och som
biståndsministern nyss redogjorde för,
har därför tilldragit sig stort
internationellt intresse och stöd. Att
även FN:s generalsekreterare stöder
tanken på ett sådant fristående institut
är positivt. Han har ju också lovat att
verka för att det kommer till stånd.
Även svenskt tekniskt stöd i samband
med allmänna val, bl.a. i form av stöd till
valförberedelser och valövervakning,
efterfrågas alltmer av utvecklingsländerna
och av FN. Vid valen i Sydafrika nästa
vecka kommer t.ex. ett stort antal svenska
valobservatörer att delta. Det är viktigt
att vi har beredskap för att i större
utsträckning än tidigare bidra till detta.
Fru talman! Även vid uppbyggandet av
ett nytt rättsväsende, innefattande
domstolar och civilpolis, måste
invånarna kunna lita på att detta är ett
instrument för att stärka och skydda den
enskilde mot övergrepp från staten och
från andra medborgare. I de tidigare
totalitära regimerna var ju dessa
institutioner ett medel för att förtrycka
folket och hålla det under kontroll.
Omfattande utbildningsinsatser behövs
för att skapa detta förtroende, och här
kan Sverige genom sitt bistånd för
demokrati och mänskliga rättigheter spela
en viktig roll.
Ett fortsatt stöd till olika internationella,
regionala och nationella
organisationers verksamheter för att
sprida kännedom om mänskliga rättigheter
och stöd till fristående, enskilda
organisationer som bevakar regeringarnas
uppträdande och praktiskt bistår
politiskt förföljda med bl.a. rättshjälp är
också en mycket angelägen uppgift.
Att hjälpa de framväxande
demokratierna i utvecklingsländerna
att bygga upp sina rättsväsenden,
innehållande bl.a. lagar som reglerar
äganderätten och lagar som inom olika
områden stärker den enskildes
ställning i samhället, är en viktig uppgift
för svenskt bistånd.
Fru talman! I den extra bilagan till
Utrikesdepartementets avsnitt av
budgetpropositionen redogörs på ett
överskådligt och lättillgängligt sätt för
alla de insatser som Sverige redan gör
inom ramen för biståndet -- för att stödja
och stärka uppbyggandet av ett
demokratiskt samhällsliv med de
institutioner och regelverk som behövs
och för att forma och upprätthålla
rättsstaten. Att genom en ständig och
fördjupad dialog med det svenska
biståndets mottagarländer diskutera hur
vi även i framtiden bäst kan stödja
dessa länder i den fortsatta
demokratiprocessen är nödvändigt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till
utrikesutskottets hemställan i
betänkande.