Herr talman! Jag börjar känna mig litet stressad,
och till viss del frustrerad, över den långa tid som gått
sedan föräldrainflytande började diskuteras och att
ännu inget inflytande på verklig bredd har införts.
Jag känner mig stressad när jag ser värstingkillar-
na i TV som säger att de behöver förebilder. Ett ökat
föräldrainflytande i skolan skulle troligen ha kunnat
hjälpa en del av dem. Föräldrainflytandet kan göra
skolans skyddsnät finmaskigare; det blir fler vuxna
människor som hör och ser, både de tysta och osynli-
ga och de högljudda och bråkiga. Föräldrainflytande
skulle med stor sannolikhet också innebära att vi får
fler män i skolan, och de behövs som förebilder.
Jag känner mig också stressad av långsamheten
när jag nu under veckan träffat Centerns lokala kom-
munpolitiker på skolriksdagen. När vi samtalade om
föräldrainflytande bubblade det fram positiva exem-
pel. En tjej beskrev hur man infört ett slags råd på
skolorna, och när politikerna nyligen ordnade en
kvällsträff om hur man skulle gå vidare kom det 90
föräldrar med synpunkter och idéer.
Det dök också upp problem under det här samta-
let. En kvinna berättade att hon bildat en för-
äldragrupp tillsammans med rektorn men tyckte att
lagen nu börjat bli ett hinder för dem. En skolstyrel-
seordförande sade, att i början tyckte föräldrarna att
det var okej att köra badbussen eller rusta upp skol-
gården, men ganska snart känner sig föräldrar utnytt-
jade när de märker att de inte kan påverka flera och
viktigare saker i skolan. Lokalpolitikern fortsatte:
Man vill ju inte lura föräldrarna att de får mer att säga
till om än det i verkligheten blir.
Jag höll med om problemen och sade litet på
skämt och litet på allvar att Socialdemokraterna kan-
ske helst vill bestämma själva. Men så gör också
andra partier, och även vi i Centern kan tycka att det
är vi som skall bestämma. Men nu är det dags att vi
ställer oss på föräldrarnas och elevernas sida och ger
dem deras rättmätiga makt över vardagen, där skolan
ingår.
Jag litar och tror givetvis på Centerns lokala styr-
ka. Det är mycket troligt att vi kommer att agera som
i det lokala miljöarbetet. Då ställde vi oss på samma
sida som de miljöengagerade medborgarna och har nu
på bred front introducerat starten av det lokala Agen-
da 21-arbetet i snart sagt varenda kommun i Sveriges
avlånga land.
Nu handlar det alltså om föräldrarna och eleverna.
Men det lokala arbetet i kommunerna måste också
ges de redskap som behövs för att det inte skall bli
stopp i systemet. Det behövs lagändringar på riks-
dagsnivå.
Idéer finns. Ungdomskommittén var en utredning
som tillsattes 1989, och den kom med sin rapport i
januari 1991. Där skrev man bl.a.: Vi uppmanar där-
för kommunerna att på varje skolenhet på grundsko-
lan och gymnasieskolan inrätta skolenhetsstyrelser
med beslutanderätt. Vi föreslår vidare att regeringen
lägger förslag till riksdagen om sådana förändringar
av kommunallagen som krävs för att underlätta inrät-
tandet av skolenhetsstyrelser.
Bakom de formuleringarna i kommitténs rapport
stod ett gäng unga politiker från olika partier, såsom
dåvarande riksdagsledamoten Ylva Johansson, nume-
ra skolminister, och dåvarande förbundssekreteraren
på ABF, Leif Linde, numera socialdemokratisk parti-
sekreterare.
Sedan dess har det kommit departementsprome-
morior, och nu behandlas frågan i Kommittén om
skolans inre arbete, med förtur, enligt betänkandet
UbU10.
Herr talman! Vi är nu fem år efter Danmark. Sve-
rige måste ge föräldrarna inflytande i skolan, inte bara
information. Vi kan dra nytta av danskarnas erfaren-
heter, men vi skall inte fortsätta att vänta.
Centern lade i våras fram ett förslag i riksdagen
om att införa lokala skolstyrelser. Det röstades tyvärr
ned.
Skolminister Ylva Johansson har dock enligt ett
TT-meddelande den 11 september aviserat att rege-
ringen i höst skall presentera ett förslag om hur för-
äldra- och elevinflytande skall öka. Nu vill jag fråga
statsrådet: När kommer propositionen? Det är höst nu.
Och vad innehåller den?
Jag vill också kort aktualisera Centerns hållning
när det gäller frågan om en tioårig grundskola.
Målsättningen är en tioårig sammanhållen grund-
skola. Den måste självfallet utgå från vad som är
lämpligt för barnen och deras utveckling. Det är där-
för mycket angeläget med en fortsatt utveckling av
samverkan mellan förskola och skola. Det är genom
att integrera förskolans sexårsgrupp i grundskolan
som vi anser att den tioåriga skolan skall genomföras.
Samarbete måste ske mellan förskollärare, lärare och
fritidspedagog, så att förskolans arbetssätt kommer
grundskolan till del och grundskolan kan möta elever-
na ett år tidigare.
Herr talman! Jag har i en tidigare debatt i år ut-
vecklat Centerns tankar i den frågan och ber av
tidsskäl att få hänvisa till protokollet från den 6 april.