Herr talman! Om Roy Ottosson slår upp den mo-
derata reservationen om utgiftstak och utgiftsområden
i betänkandet som diskuteras nu och som är grund för
debatten ser han att det framgår att vi justerar ned
kostnaderna på de olika utgiftsområdena i de offentli-
ga utgifterna i tillräcklig mån för att dels finansiera de
skattesänkningar som vi kommer att föreslå, framför
allt i höst, och dessutom den större marginal när det
gäller saneringen av offentliga finanser som vi också
förespråkar.
Det finns nu ingen inteckning av positiva effekter
till följd av färre arbetslösa och fler i jobb. Men skall
man gå vidare och skapa förutsättningar för ett Sveri-
ge som är dynamiskt, där människor kan klara sig
själva på sin lön, förutsätter det att man går vidare
med skattesänkningar riktade till låg- och medelin-
komsttagare. Det måste finansieras krona för krona,
men kan naturligtvis bli en följd av att de offentliga
utgifterna minskar därför att arbetslöshetsersättning
och andra kostnader försvinner och skattebaserna
vidgas. Men det är ett andra steg, och kan inte inteck-
nas förrän dessa effekter faktiskt har visat sig. Vi kan
inte göra om Erik Åsbrinks experters kalkylfel från
skatteomläggningen, då man trodde att överhettningen
skulle vara för evigt. Så var det inte. Det var en felak-
tig analys av de ekonomiska förutsättningarna som låg
till grund för den utredningen.
Vi har alltså en strikt krona-för-krona-finansiering
för vart och ett av våra förslag. Slå gärna upp reser-
vationen, Roy Ottosson, så slipper ni ta den diskus-
sionen med Per Unckel eller med mig.