Herr talman! Ulla Tillander beskrev 80-talet som
ett kaos för äldreomsorgen och den nuvarande
situationen som närmast ett lyckorike. Vi går
tillbaka och tittar på vad som hände under 80-talet.
Då skedde en oerhört kraftig utbyggnad av t.ex.
hemtjänst och färdtjänst. Däremot minskade
antalet särskilda boendeformer. Men totalt sett
skedde en mycket kraftig utbyggnad av
äldreomsorgen.
Om vi tittar på personer över 80 år ökade stadigt
insatserna i takt med att antalet 80-åringar ökade.
Nu ser vi en annan trend. Antalet 80-åringar som
får hjälp minskar. Hemtjänsten för dem minskar
ganska kraftigt. Den ökar inte alls.
För det andra minskade resurserna med 1 miljard
förra året, och det är inte litet. Kommunförbundets
Joakim Ollén beräknar att det blir 7 % i minskning
mellan 1992 och 1995. Det är sannerligen inte en
ökning av resurserna inom äldreomsorgen. Det
påverkar naturligtvis kvaliteten.
För det tredje: Ulla Tillander säger att det minsann
finns bra privata alternativ. Ja, det tror jag alldeles
säkert. Det var inte detta jag polemiserade mot.
Det jag polemiserade mot var det som framkom i
Socialstyrelsens rapport, nämligen att det brister i
de allra flesta avtal mellan kommuner och de
privata alternativen. Det är dålig insyn, dålig
kontroll, brist på sekretess och annat.
Tycker Ulla Tillander att det är tillfredsställande?
Det vi vill är att man gör någonting åt dessa avtal
så att man får en ordentlig insyn och en ordentlig
kontroll.
Till sist till de särskilda boendeformerna. Det är
sant att de har ökat, men det har sannerligen inte
skett med Centerns hjälp. Ökningen skedde på
grund av ÄDEL-reformen, som Centern var emot.
Det är det kommunala betalningsansvaret och det
stimulansbidrag som Socialdemokraterna och
Folkpartiet gemensamt drev igenom här i
kammaren som gjort att antalet särskilda
boendeformer för äldre ha ökat.