Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utrikespolitisk debatt

Utrikesminister MARGARETHA AF UGGLAS (m), 1994-02-23 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Pierre Schori tar munnen full och gillar

uppskruvade röstlägen. Det är jag van vid. Det nya

är att tonläget börjar bli patetiskt. Var är den egna

konstruktiva handlingslinjen? Var är alternativen?

Var är noggrannheten och fastheten i svåra

situationer?

Pierre Schori talar om rysk roulett. Men vem spelar

rysk roulett med världsfreden i morgon-TV om inte

Pierre Schori när han föreslår missilattacker mot

Belgrad?

Fru talman! Den här regeringens utrikespolitik

präglas av handling och ansvar. Vi agerar i vårt

närområde till stöd för de baltiska staternas

suveränitet och de demokratiska krafterna i

Ryssland. Vi för en mer intensiv och samstämd

dialog med våra nordiska grannländer i vitala

frågor än kanske någon gång under efterkrigstiden.

Vi är på väg att föra Sverige in i det europeiska

samarbetets kärna som medlemmar av Europeiska

unionen. Vi förbereder ett svenskt deltagande i

Partnerskap för fred och har som ordförandeland i

ESK verkat för att ge ESK mer handlingskraft och

nya instrument på det konfliktförebyggande

området.

Vid sidan av de direkt berörda grannländerna är

Sverige den nation som gör mest för att lindra och

söka underbygga en fredlig lösning av tragedin i f.d.

Jugoslavien. Sverige var, tillsammans med

Frankrike, den enda nation som gick till direkt

handling i anslutning till säkerhetsrådets resolution

om skyddade områden. I samverkan med de övriga

nordiska länderna tränade och utrustade Sverige en

nordisk bataljon som i dag spelar en central roll i

FN:s ansträngningar, såväl i Tuzla som i Sarajevo.

Sverige arbetar i nordisk samverkan bestämt för att

reformera och effektivisera FN:s fredsbevarande,

ekonomiska och sociala arbete. I mitt tal inför

generalförsamlingen i höstas föreslog jag att

truppbidragarna till större FN-operationer borde

kallas till särskilda samrådsmöten. Detta är nu på

väg att ske under händelsernas tryck. Två sådana

möten har redan ägt rum efter det att NATO:s

tidsfrist gick ut i söndags.

Sverige fortsätter sin generösa biståndspolitik, och

vi för en ny och bredare dialog med de

demokratiska och marknadsorienterade länderna i

Latinamerika och Asien. Vi stöder fredsprocessen

i Mellanöstern, Sydafrika och Centralamerika.

Denna regerings utrikespolitik är en handlingens

utrikespolitik. Vi är fast beslutna att ta till vara de

möjligheter som det kalla krigets slut år 1989

erbjuder svensk utrikes- och säkerhetspolitik att

främja fred och frihet i vårt närområde, i Europa

och ute i världen.

Fru talman! Självfallet varierar våra möjligheter att

handla från område till område. I vissa

sammanhang är vi centrala aktörer, i andra får vi

agera i samspel med det internationella samfundet.

Detta för mig över till kriget i f.d. Jugoslavien, där

vi nu i bästa fall skulle kunna skönja en vändpunkt.

Tack vare ett mer bestämt uppträdande från FN:s

sida, NATO:s ultimatum och det faktum att

huvudaktörerna i det internationella samfundet --

USA, EU och Ryssland -- nu äntligen tycks börja

marschera i takt igen verkar det som om Sarajevo

skulle kunna få fred. En närmast

koncentrationslägerliknande situation skulle då

kunna hävas. Sedan gäller det för FN att gå vidare

för att kunna skapa fred för andra orter och städer.

För detta krävs återigen huvudaktörernas

sammanhållning och bestämda stöd.

Sverige kommer att fortsätta att spela en viktig roll i

det internationella samfundets ansträngningar. Det

gäller på marken i Bosnien, särskilt i Tuzlaområdet,

det gäller de humanitära hjälpsändningarna och det

gäller sanktionernas efterlevnad. Jag tycker

faktiskt att vi gemensamt här i dag bör sända en

tacksamhetens tanke till de många svenskar som

riskerar sina liv för att hjälpa och skydda de

nödlidande i Bosnien.

Granatattacken mot Tuzla i går understryker att vi

inte skall ha några illusioner att det nu har blivit lätt

att lösa Bosnienkonflikten. Men genom energisk

och effektiv diplomati -- och mot bakgrund av vissa

positiva signaler från såväl den bosniska regeringen

som bosniska serber -- kan det nu kanske finnas en

möjlighet att komma fram till en mer omfattande

fredsuppgörelse. Till viss försiktig optimism bidrar

också det faktum att bosniska kroater och muslimer

nått längre än tidigare i sina överläggningar.

Vi är i dag medvetna om att det kan komma att

ställas stora krav på truppbidragarländerna den

närmaste tiden, och från svensk sida har vi ständigt

understrukit betydelsen av att FN får tillräckliga

resurser till sitt förfogande i Bosnien. När FN:s

önskelista presenterades vid det

truppbidragarmöte som ägde rum i måndags var det

enbart Sverige som omedelbart förklarade sig redo

att ställa upp med åtminstone tio ytterligare

militära observatörer. Jag vill gärna nämna detta

för kammaren.

Jag vill också nämna för kammaren att det i

realiteten pågår ett intensivt arbete för att utrusta,

träna och bemanna Nordbat 2, men detta är

naturligtvis inte ett helt lätt arbete -- alla inser

uppdragets svårighetsgrad. Men jag vill verkligen

framhålla att Sverige i alla sammanhang manar

andra länder att också ställa upp med trupp i

Bosnien och att vi måste vara helt klara över att

detta också är en viktig faktor för att nå fram till

någon form av förhandlingslösning. Bosniens

regering måste få veta att det internationella

samfundet är berett att upprätthålla ett fredsavtal

med tillräckliga styrkor.

Självfallet är Sverige berett att bidra till

återuppbyggnaden när fred har nåtts. Som ESK-

ordförande tog Sverige initiativ för att ESK som

organisation skulle förbereda sig för att kunna

medverka till försoningsprocessen mellan de olika

folkgrupperna, mänskliga-rättighets-övervakning,

osv. Vår beredskap att bidra till Bosniens

återuppbyggnad har åstadkommits i förvissningen

att den insikten förr eller senare kommer att nå

gemene man att de olika folkgrupperna är

hänvisade till varandra och måste lära sig att leva

tillsammans. Vi måste naturligtvis hoppas och

önska att befolkningen såväl i Bosnien som i

Serbien-Montenegro och Kroatien skall inse att det

är ledare som är för folkförsoning, för ett

mångkulturellt samhälle och för demokrati som

man måste välja till makten i respektive land. Vi får

aldrig glömma att de fasor som i dag utspelar sig är

krigsherrarnas ansvar.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Utrikesminister MARGARETHA AF UGGLAS (m): Utrikespolitisk debatt (1994-02-23) — PRESS0