Herr talman! Det kan inte minst med tanke på
åhörarna finnas anledning att svara på den fråga
som Pär Granstedt avslutningsvis ställde. Vi har ju
här hört Folkpartiets representant och även
Centerns representant företräda en politik som är
traditionell svensk utrikespolitik och som vi
socialdemokrater helhjärtat instämmer i.
Hur kommer det sig då att det till synes ofta finns
en debatt mellan moderater och socialdemokrater?
Ja, moderaterna har ju alltid varit ensamma på sin
kant med sina extrema åsikter i utrikespolitiken,
medan vi andra har stått på den andra sidan. Nu har
Moderaterna visserligen fått stöd av Ny demokrati
i samma politik. Den här egendomliga situationen
uppstod i och med att Moderaterna fick
utrikesministerposten. Därför har vi fått den här
spänningen. Den skall inte behöva finnas där. Men
den finns i mycket konkreta fall. Moderaterna var
hela tiden emot sanktionerna mot Sydafrika och
stödet för befrielserörelserna, medan
mittenpartierna och Socialdemokraterna
tillsammans har kunnat baxa in i rätt position.
Det har från statsministerns sida förekommit
ensidiga utspel om säkerhetspolitiken, som också
Pär Granstedt har kritiserat starkt. Jag kan ta fler
exempel. Biståndet är ett sådant. Moderaterna går
nu aktivt ut och säger att vi skall sänka biståndet.
Slutligen vill jag säga att jag kan försäkra även
åhörarna om att det finns grund för ett styrkebälte
i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, som det har
funnits tidigare. Men det förutsätter att
moderaterna inte längre styr och ställer ensamma.