Herr talman! Alltsedan det kalla krigets slut
befinner sig vår omvärld i en oerhört dynamisk
process. För denna dynamiska omvärld och process
krävs också en dynamisk utrikes- och
säkerhetspolitik.
För att orden säkerhet och säkerhetspolitik skall få
en verklig innebörd måste framför allt tre centrala
frågor in i sammanhanget. Den första gäller
begreppet flexibilitet. Den dynamiska process som
jag har nämnt gör att riskernas art, intensitet,
sannolikhet och tidshorisont ständigt ändras och i
en snabbare takt än förr. Därför måste också
flexibilitet vara integrerad i säkerhets- och
utrikespolitiken.
Den andra aspekten är gemensamt ansvar.
Ländernas ömsesidiga beroende av varandra har
ökat dramatiskt under detta århundrade. De
kommer att öka ännu mer på grund av att
samarbetet länder emellan ökat och fortsätter att
öka, men också på grund av samhällsproblemens
tilltagande globala karaktär. Detta medför att ett
lands säkerhet aldrig kan bedömas enskilt utan
måste sättas in i ett större sammanhang. Hänsyn
måste hela tiden tas till andra länder och deras
situation.
Den tredje aspekten är insikt om problemens
mångfald. De allvarliga risker som en nation i dag
kan ställas inför är exempelvis inte endast strikt
militära. Tvärtom. Riskerna är i ökande omfattning
också politiska, kulturella, ekonomiska,
miljömässiga och biologiska.
Herr talman! Fred i Europa är inte bara en frånvaro
av krig, utan handlar också om en ordning präglad
av sanning, rättvisa och frihet. Fred kan inte heller
byggas utan skapande ansträngningar. Och det
ställer krav på ett intensifierat och effektiviserat
mellanstatligt men också överstatligt samarbete.
Trots tillkomsten av ytterligare en europeisk
säkerhetsorganisation, PFP, och trots att FN, ESK,
NATO och NACC redan finns har ännu ingen
verklig europeisk säkerhetslösning skapats.
Europas förmåga att hantera de utrikespolitiska
och säkerhetspolitiska utmaningarna är beroende
av om EU stärks i sin beslutande förmåga och sina
handlingsmöjligheter. Endast ett enat EU som
förverkligar Maastrichtavtalets ambitioner inom
hela det politiska fältet inklusive utrikes- och
säkerhetspolitiken kan avgöra om Europa får
uppleva en fredlig och stabil utveckling i framtiden.
EU, som sedan 40 år framstår som ett exempel på
försoning och välstånd, har som uppgift att
inspirera och konkret engagera sig i hela Europas
utveckling.
Vi kristdemokrater i Sverige stöder denna vision
och önskar att Sverige solidariskt engagerar sig i
detta samarbete. Som bekant har
kristdemokraterna i Europa varit ledande i arbetet
med att skapa ett EU som fullt ut kan axla ansvar
för den europeiska kontinenten. Hade länderna i
det forna Jugoslavien varit anslutna till EU hade
situationen i det området inte sett ut som den gör i
dag. Det är jag övertygad om. Holger Gustafsson
kommer senare att utveckla kristdemokraternas
syn på EU.
Herr talman! Vid konflikter mellan och inom stater
har fredlig konfliktlösning självfallet alltid
företräde framför insatser av vapenmakt. Men vid
en situation av väpnad konflikt är det viktigt att
fastslå att aggression aldrig är etiskt försvarbart och
att offret har rätt till legitimt försvar. Därför är det
också viktigt att undersöka och uppmärksamma i
vilken utsträckning parterna i en konflikt verkligen
har rätten på sin sida.
När det gäller konflikten i Bosnien-Hercegovina
har det under senare tid funnits en tendens i
Sverige, men också internationellt, att hävda att
alla parter är lika skyldiga.
Herr talman! Striderna i Bosnien-Hercegovina är i
nuläget precis så hemska som de brukar bli i
moderna men inte desto mindre medeltidsliknande
krig när civilbefolkningen utsätts för de värsta
grymheter. Alla parter deltar också i striderna.
Men faktum kvarstår: den ursprungliga aggressorn
är serbisk, och offren är muslimska.
Den utsatta situation som muslimerna har varit och
är i genom att deras huvudmotståndare,
bosnienserberna, har varit och är uppbackade av
den f.d. jugoslaviska armén har tagit den utveckling
som vi har varnat för. Röster världen över har
upprörts över denna orättvisa. I dag strider några
tusen fundamentalistiska muslimska soldater med
erfarenheter från bl.a. Afghanistan på samma sida
som bosnienmuslimerna. Detta tillsammans med
det faktum att muslimerna har den moraliska rätten
på sin sida och förmodligen känner sig styrkta i det
har medfört att krigslyckan har vänt -- delvis till
deras fördel.
Men kriget i Bosnien är ingen etnisk och religiös
konflikt. Nu, liksom vid konfliktens början, är
huvudorsaken hänsynslösa maktambitioner från
framför allt den serbiska statsledningen som
uppviglat bosnienserberna. Muslimerna i Bosnien
är ett europeiskt folk. Deras sekulariserade variant
av islam -- fredlig samexistens med människor med
andra religioner -- har varit en motpol till religiös
fanatism och extremism. Vi har allt att vinna på att
detta förhållande fortsätter. Iranska invandrare i
Sverige, nordafrikaner i Frankrike, turkar i
Tyskland osv. är en del av den europeiska
vardagen. De förtjänar att mötas med respekt och
rättvisa och behöver sist av allt få felaktiga signaler
om att muslimska folkslags rättigheter förtrampas i
Europas hjärta. Om detta uppstår skapas rädsla
och i dess förlängning radikalisering och
fundamentalism. Liknande påståenden har jag
framfört här tidigare.
Herr talman! De etiska förpliktelserna människor
emellan förbjuder att andra stater intar rollen som
åskådare när respekten för människors värde och
mänskliga rättigheter förtrampas. Aggression får
aldrig löna sig. Ingen har rätt att överge en
angripen. Att hejda och avbryta aggression är en
förpliktelse för hela världssamfundet. Speciellt
gäller denna förpliktelse när en konflikt sker i
grannskapet och gäller ett land som är erkänt av
FN. Sverige deltar med manskap och finansiella
medel för att påskynda freden i Bosnien-
Hercegovina och försöka att åtminstone något
lindra krigets skadeverkningar. Det är bra. Vi får
inte glömma att de svenskar som är där
representerar Sverige med livet som insats och med
freden som mål.
Nu när kanonerna har tystnat i Sarajevo och
världen tillfälligtvis andas ut dyker många
angelägna uppgifter upp för Sverige. Den första är
att lyfta fram de andra områden i Bosnien där
kriget fortgår i det tysta. Civilbefolkningens
lidande i Srebrenica, Tuzla, Bihac, Mostar och
andra orter är oförminskat stort.
Den andra uppgiften är att noggrant övervaka
situationen för muslimerna i anslutning till att de
stridande parterna avväpnas. Vi får inte glömma att
det trots allt är så, att serberna mycket lättare kan
finna nya vapen på grund av det stöd de erhåller
från Restjugoslaviens armé. Denna situation kan
med tiden öka krigsrisken.
Den tredje, något svårare, uppgiften är att försöka
förhindra att Bosnien blir ett forum för nya
stormaktsambitioner. Det finns i nuvarande läge
spänningar mellan säkerhetsrådets medlemmar
beroende på skiftande nationella intressen. Dessa
måste övervinnas till förmån för fred och
återuppbyggnad av Bosnien-Hercegovina. Det är
fel om FN utnyttjas som en sköld för stormakternas
intressen. Tendenser i den riktningen har tyvärr
länge varit synliga.
Herr talman! Det är inte bara i Europa som länder
befinner sig i kritiska skeenden. Jag tänker också
på bl.a. Sydafrika, som nu är i en oerhört svår
situation. Odemokratiska och
extremnationalistiska krafter vill med alla medel
förhindra den demokratiska processen. De
demokratiska erkända partierna i Sydafrika
behöver allt det stöd som över huvud taget är
möjligt, så att landet verkligen kan nå från det
lagligt gällande förbudet mot apartheid till ett i
verkligheten fritt land med för alla likvärdiga
mänskliga rättigheter. Det handlar bl.a. om totalt
förändrade attityder inom exempelvis olika
befolkningsgrupper, polis och politiska
grupperingar.
Herr talman! Världssamfundet, inklusive Sverige,
måste också ta sitt ansvar så att valet i Sydafrika och
tiden före och efter det genomförs och genomlevs
under människovärdiga former. Dagligen får vi
rapporter om de grymmaste våldshandlingar med
avsikt att försvåra och förhindra den demokratiska
processen. Med tanke på demokrati och mänskliga
rättigheter ligger det i allas vårt intresse att valet
blir genomfört under demokratiska former. Det
blod som spillts för demokrati och rättvisa i det
landet är mer än nog.
Det våld som utövas i länderna i det forna
Jugoslavien är också mer än nog. Det är bra att
världssamfundet äntligen har tagit sig samman i den
frågan.
(Applåder)