Herr talman! Låt mig börja med att säga att det är
positivt att regeringen nu lägger fram en proposition
om jämställdhet. Det är en bra fortsättning på det
arbete som inleddes under den förra mandatperioden.
Dessutom är det en klar signal till universitet, högsko-
lor och forskningsråd att vi menar allvar med målet att
få en jämställdhet inom utbildning och forskning.
Vi kan helt klart konstatera att tingens ordning nu
när det gäller andelen kvinnor i akademikervärldens
övre del är långt ifrån tillfredsställande. Verkligheten
talar sitt tydliga språk. 56 % av de studerande är
kvinnliga och bara 7 % kvinnliga professorer. Enligt
professor Harriet Ryd skulle det med den nuvarande
takten ta 167 år att nå målet om jämställdhet inom
högskolan. Därför är det faktiskt lätt att instämma i
regeringens uttalande att utvecklingen går alldeles för
långsamt. Det är beklagligt att vi inte har hunnit läng-
re på vägen mot lika förutsättningar.
När jag som kommunpolitiker en gång fick tillfälle
att lyssna på JämO liknades jämställdhetsarbetet vid
att dansa tango. Det var ett steg framåt och två tillba-
ka, och ibland var det tvärtom. Kontentan var att man
stod och stampade på samma fläck. Det är så man
ibland upplever det här arbetet.
Jag inledde med att säga att det var bra att rege-
ringen lade fram en proposition om jämställdhet.
Skall man vara snäll kan man säga att även solen har
fläckar. Men det är beklagligt att det i det här fallet
inte bara är fläckar; det har blivit en total solförmör-
kelse. Vad jag menar är att en bra målsättning och
många bra idéer förmörkas av en enda del, nämligen
tolkning av positiv särbehandling vid professorstill-
sättningar. För mig och många andra - jag tror för
merparten av människor - är en professur per defini-
tion spetskompetensen inom sitt område. Mot den
bakgrunden ter sig texten i propositionen och även i
betänkandet att de mindre kvalificerade skall kunna få
företräde om de tillhör ett underrepresenterat kön. Det
blir en direkt motsats till definitionen och innebörden
av en professur. Folkpartiet anser att det här förfaran-
det kan skapa fler svårigheter än det löser problem.
De uttalanden som gjorts, där en del forskare befarar
att dessa kvinnor kan komma att betraktas som B-lag,
gör att majoriteten borde ha tänkt om en gång till och
försökt hitta bättre lösningar. Då hade vi också kunnat
få en bredare parlamentarisk uppslutning kring betän-
kandet. Det finns ett värde i en bred politisk uppslut-
ning kring jämställdhetsfrågorna.
Visst hade det varit bra om vi hade kunnat enas
om den alternativa text som finns i folkpartimotionen
och som också finns i den gemensamma reservatio-
nen. Där skriver vi att ett underrepresenterat kön skall
ges företräde vid likvärdig kompetens. Då hade vi fått
en bättre koppling mellan definitionen av en professur
med dess kompetensspets och målet om jämställdhet.
Enligt vår mening är en bra väg att förändra sam-
mansättningen i Tjänsteförslagsnämnderna för att få
en bättre fördelning mellan kvinnor och män. Därut-
över borde man se till underlaget vid kompetensbe-
dömningen och till hur sammanvägning och viktning
av olika meriter sker, t.ex. gjorda publikationer. Skall
vetenskapliga arbeten i början av karriären väga lika
tungt som senare gjorda arbeten och publikationer?
Mycket talar för att kvinnor senare i karriären skriver
och gör sina publicerade arbeten. Hur sammanväg-
ning och viktning av olika meriter sker är helt avgö-
rande.
Vi vill också ha bättre könsfördelning i högsko-
lans beslutsorgan och i forskningsråden.
Herr talman! Debatterna här i kammaren brukar
inte få till följd att partiernas tidigare ställningstagan-
den ändras. Det vore mig fjärran att tro att det skedde
också här i dag. Men jag tror att den debatt som har
förts i medierna och den debatt som har förts här har
ökat intresset för och öppnat ögonen på universitets-
världen. Den här frågan har ju varit aktuell, och sko-
lan ligger före akademikervärlden, så det ligger nog
ett värde i den debatt som har förts. Men det är be-
klagligt att regeringen, trots att jag vet att intentioner-
na är goda, verkar har hamnat på en kurs som i en del
fall försvårar jämställdheten mer än det stimulerar
den. Jag tänker då på bortagandet av barntilläggen i
svux och svuxa, där vi anvisade medel för att kunna
behålla det. Man har infört utbildningsbidrag i stället
för doktorandtjänster. Likaså här anvisar Folkpartiet
en annan väg och finansiering, vilket redovisas i re-
servation 10. I reservation 13 föreslår vi resursför-
stärkning för forskarassistenter och nya professorer.
Herr talman! Jag har försökt att fatta mig kort. Jag
skall försöka att fatta mig ännu kortare och bara yrka
bifall till reservation 14 vid mom. 31.