Herr talman! Om det vore så att man på plats kunde
tala med människor och framföra kritik skulle jag
kunna hålla med Ylva Annerstedt, men det är ju
inte så. När vi var på Östra Timor var vi totalt
omgärdade av säkerhetspolis och vanlig polis. Vi
hade aldrig möjlighet att röra oss fritt eller tala med
vem vi ville. Motorcykelpoliser stannade genast
och stack fram huvudet för att höra vad vi sade och
skingrade folket. De hade spärrat av Dili så att de
som man visste skulle ha synpunkter att framföra
inte kom in i staden över huvud taget.
På det sättet kontrollerar man befolkningen. Man
har en effektiv apparat för detta. Att tala med folk
är alltså nästan omöjligt. Detta gäller Östtimors
folk och det gäller folket på Atjeh som man mycket
brutalt har slagit ned. Det gäller Västpapua, där det
också finns en motståndsrörelse som nästan är
tillintetgjord, och där man inte visar någon respekt
för Västpapuas kultur över huvud taget. Det visar
sådan bristande respekt för mänskliga rättigheter
att man inte kan ge bistånd eller exportera vapen
till sådana länder, om man menar något med att vi
skall villkora hjälpen.