Fru talman! Hans Andersson är inte helt uppdate-
rad när det gäller historien, även om han kan ge in-
tryck av det. Vi biträdde inte arbetsrättsreformering-
en, vi drev en rad frågor. Vi fick t.o.m. driva några
frågor, där vi var mer progressiva, i kamp med dåva-
rande vpk. Det vill inte säga lite.
Fru talman! Jag tror att vi gör löntagarna och hela
arbetsmarknaden en otjänst om vi tror att vi skall
fortsätta i samma spår, som om verkligheten inte hade
förändrats. Alla talare har talat om den oerhörda för-
ändringen. Inte ens Hans Andersson kan styrka sitt
påstående att tillsvidareanställning är normalläget
längre. Det är helt annorlunda. Det får vi dra slutsat-
ser av.
Det visade sig att det blev en uppgång i syssel-
sättningen och att arbetslösheten sjönk samtidigt med
den förändring av turordningsreglerna vi i dag föror-
dar. Jag skall inte påstå att uppgången berodde enbart
på det. Det var en del i sammanhanget. Men det blir
en krystad argumentering när man påstår att en för-
ändring av arbetsrätten skulle vara det stora hotet, när
vi kan peka på att det var en tillgång. Vi kom ju åt det
svåra problem som vi lever med i dag, nämligen att
små företag inte vill bli större. Det är landets stora
problem. Om vi kunde åstadkomma den stimulansen
skulle mycket av våra bekymmer på arbetsmarknaden
lösas.