Fru talman! Jag vet inte hur Hans Andersson har
kunnat hitta 80 stycken. Jag har undersökningen
framför mig och i Stockholms län har man, om jag
skall vara snäll, kanske hittat sju stycken. Förra gång-
en gällde det också alla företag. Det var inte speciellt
småföretagen. Om jag räknar vilka som kan vara
småföretag får jag fram sju stycken kvinnor och en
man. Det tycker jag är ett mycket svagt underlag.
När jag tänker på vad Hans Andersson sade förut
är det som om Hans Andersson försvarar en arbetare
när han är svag och skall skyddas, om han har ett
lönearbete. Startar man däremot ett eget företag är
man en kapitalist, och då skall man behandlas med
misstänksamhet.
Det är fel att tänka så. Det skulle vara så med mig
om jag blev kopparslagare. Då skulle jag bli en kapi-
talist. Det är fel, för så är det inte. Småföretagen har
inte samma ekonomiska möjlighet som storföretagen,
absolut inte. De kan inte omplacera en arbetstagare,
det har de inte en chans till. Vi säger i vårt förslag att
det bara är företag med under tio anställda som detta
gäller.
Sedan frågade Hans Andersson om rättstrygghe-
ten. I det här förslaget försvinner inte återanställ-
ningsrätten. Alla diskrimineringslagar skall gälla. Det
är absolut inte godtycke av en arbetsgivare att säga
upp någon när lagarna gäller. Det gäller även gravida
kvinnor och småbarnsföräldrar. Där får man titta på
föräldraledighetslagen. En arbetsgivare som bryter
mot föräldraledighetslagens 16 § blir skadestånds-
skyldig.