Fru talman! Jag fick frågan förut om jag inte med
klasskampsretorik skulle angripa Socialdemokraterna.
Det skall jag inte. Men jag skall ställa några kritiska
frågor till den andra grenen på den politiska grenen i
arbetarrörelsen.
Vi har en reservation 2, som handlar om en par-
lamentarisk utredning. Den ansluter till vad vi har
sagt i flera år. Den ansluter också till att vi är klara
över att den arbetsrättsliga lagstiftning som vi har i
dag har ett ursprung i ett samhälle som dominerades
av industriell massproduktion och hierarkiska ar-
betsorganisationer, och där arbetskraften skulle över-
vakas.
Vi har ett helt annat läge i dag. Vi har andra krav
på inflytande. Vi har fått nya anställningsförhållan-
den. Vi har fått arbetstagarbegrepp som är svåra att
tillämpa - entreprenörer och inhyrda. Vi har ett pro-
blem med alla dessa korttidsanställningar i förhållan-
de just till trygghetsambitioner som LAS var ägnade
att lösa. Vi har yttrandefrihetsproblem.
Anders Karlsson vet vad som händer. Vi vet hur
Lear alldeles nyss utförde sina prestationer. De skulle
flytta in till Göteborg och sedan till Portugal som
underleverantör till Volvo. Vi hade Ericsson i Norr-
köping, som utnyttjade dumpning, som var möjlig att
utnyttja i Skottland.
Vi har en stor mängd arbetsrättsliga problem som
väller över oss med nya strukturer i arbetslivet. Då
säger vi: Låt oss sätta oss ned och göra en rejäl utred-
ning för att kunna uppfylla målen om skydd, trygghet
och inflytande. Varför är ni inte med på det som är så
viktigt, dvs. att verkligen förverkliga den ekonomiska
demokratin i 2000-talet? Just nu är den ordentligt
ihålig, Anders Karlsson.