Fru talman! Jag skall vara mycket kortfattad. Jag
förstod inte det senaste i Margareta Anderssons anfö-
rande. Det hemska faktum att många människor ald-
rig har kommit in på arbetsmarknaden och därmed
aldrig har kvalificerat sig för a-kassa har väl ingen-
ting med arbetsrätten att göra? Om jag minns rätt var
Centerpartiet på sin tid pådrivande när det gällde att
få en bortre parentes. Den tog vi sedan bort. Och
Centerpartiet har stått bakom alla de extra kvalifika-
tionsregler som har kommit. Jag förstår därför inte
hur dessa saker hänger ihop.
Vad jag talar om och vad vi har tagit upp i vår re-
servation är en serie rättigheter som borde finnas för
människor som är anställda i dag men som faktiskt
inte finns. Vi vill komma åt frågor om yttrandefrihet.
Det skall inte vara så att den som är kritisk och obe-
kväm - det kan tyckas så på kort sikt - skall behöva
ha påse på huvudet därför att man har ett så dåligt
rättsläge exempelvis när det gäller yttrandefriheten i
den privata sektorn. Det finns fråga på fråga av den
karaktären som tillhör arbetsrätten och som har pop-
pat upp under senare år. Och jag vill påstå att väldigt
många människor är rädda i dag, och väldigt många
människor har stark kritik mot dagens rättsläge på
arbetsmarknaden. Men Centerpartiet har inte ett enda
ett förslag eller en enda synpunkt. Jag skulle önska
mig ett större engagemang och helst att vi var överens
om att vidta åtgärder med anledning av att arbetslivet
faktiskt har förändrats så mycket. Men sätt då infly-
tande, trygghet och skydd för de anställda i högsätet.
Då kanske vi kan ha en rimlig dialog, Margareta
Andersson.