Herr talman! En sak har jag lärt mig av Per-Ola
Eriksson och Centern. Det går inte att bedriva regio-
nalpolitik på kredit. Man kan inte låna till insatser i
skogslänen. Man kan inte låna till insatser efter Norr-
landskusten. Man kan inte låna till insatser på det
småländska höglandet. Det går inte, Per-Ola Eriksson,
att bedriva en storslagen och storvulen överbudspoli-
tik gentemot glesbygden med hjälp av pengar man
lånar utomlands. Det gick för er några år därför att ni
kunde göra det troligt att de som kom efter er skulle
betala räntorna. Nu är vi här som skall betala räntor-
na. Nu är det stopp, Per-Ola Eriksson, med den typen
av politik. Nu skall vi betala för oss, och det gället
rakt över. Flyttlasspolitiken kommer att explodera i
detta land, om inte statsfinanserna kan saneras. För att
sanera statsfinanserna krävs under några år en mycket
svår politik, och den står vi för.
Eftersom Per-Ola Eriksson anslår en moralisk ton
i sitt inlägg skall jag mycket försynt fråga en sak.
Centern berömmer sig av att vara ett parti som står för
den kommunala verksamheten. I ert besparingsalter-
nativ har ni någonting som heter realt oförändrad
offentlig konsumtion. Där skall ni spara 35 miljarder
kronor.
Det är en konstruktion som uppfanns på Finansde-
partementet före min tid. Jag har tittat på vad det
egentligen handlar om. Det är enligt de promemorior
som finns upprättade ingenting annat än 25 miljarder
kronor i besparing på kommunerna och 10 miljarder
på staten. Är det en rätt tolkning, Per-Ola Eriksson, att
25 miljarder av dessa 35 miljarder är kommunala
pengar, eller har Finansdepartementets tjänstemän
missuppfattat detta? Jag tror att det för den fortsatta
debatten vore väldigt värdefullt om Centern kunde ge
svar på vad som ligger i dessa 35 miljarder kronor.
Det är kärnan i ert besparingsprogram.