Fru talman! Den politik som krävs för att skapa
fler jobb i landet är att vi bromsar utgiftsökningen,
bekämpar den höga utgiftskvoten i den offentliga
verksamheten och lättar på skatter, framför allt på
företagande och kapital, så att vi får de nya jobb som
också behöver en avreglering i arbetsliv och närings-
liv för att komma till stånd. Det är det som är det
grundläggande. Vi är trots allt överens om att det inte
är i den offentliga sektorn som jobben skall skapas på
politikervis, utan det är i den enskilda sektorn som de
skall komma till stånd. Då måste vi skapa sådana
förutsättningar att detta verkligen sker.
Är inte Göran Persson orolig när han får höra av
Konjunkturinstitutet att den totala arbetslösheten i
landet inte kan, trots konjunkturuppgång, väntas bli
mera reducerad än från i dag ca 13 % ner till 11 %?
Är han inte betänksam inför att stå där 1996, på top-
pen av högkonjunkturen, och se hur marken sluttar
framför fötterna på honom och vi får en vändning till
stånd, som innebär att de ringa förbättringar som har
skett i sysselsättningssituationen går tillbaka igen? Är
då inte risken också stor att man får den utveckling
som jag förutspådde i mitt anförande, nämligen att
hållfastheten i beslutsamheten då brister? Det kan ske
betydligt tidigare än så, kanske redan om något år.
Detta påminner mer och mer om den utveckling
som ägde rum i Frankrike när socialistregeringen kom
till 1981 och skulle vända upp och ned på det som den
borgerliga regeringen hade gjort. Man åternationalise-
rade företag och stimulerade konsumtionen i syfte att
få i gång efterfrågan och bekämpa arbetslösheten. Just
därför att detta var så totalt i obalans med vad som
förekom i omvärlden, framtvingades en reaktion, en
omvälvning.
När vändningen kommer skall vi naturligtvis kon-
statera att vi hade förutsett detta, men inte nog med
det! Vi kommer att försöka hjälpa till efter bästa för-
måga att med besparingar, skattelättnader och avreg-
leringar få ordning på Sveriges ekonomi, så att vi får
de många nya, riktiga jobb som svenska folket behö-
ver. Jag hoppas att Göran Persson kommer att kunna
ta vara på det.
Jag klagar inte på bristen på samförstånd nu, men
ni skall inte beskriva er som en samarbetsregering,
med den uppläggning som ni har valt här i höst.