Fru talman! Jag tror att svensk ekonomi skulle må
väl om Jan Bergqvist kunde koppla in växeln på
framtiden i stället för på det förflutna på 70-talet. Jag
tycker att hela detta betänkande tyvärr andas väldigt
mycket av ett slags längtan tillbaka. Bakåt, snett
vänster var min karakteristik, och jag tycker att den
verkligen inte motsägs utan tvärtom styrks av Jan
Bergqvists debattinlägg här.
I sitt huvudanförande efterlyste Jan Bergqvist in-
lägg om arbetslösheten. Jag vet inte om jag skall
skratta eller gråta när jag hör det. Antingen har Jan
Bergqvist inte lyssnat på något av de inlägg som gjor-
des före hans eller också har han inte förstått någon-
ting av det som sades.
I mitt inlägg framförde jag, som jag tycker, rela-
tivt tydligt att Folkpartiets huvudkritik mot regering-
ens ekonomiska politik är att regeringen driver en
företagsfientlig politik. Därmed är den också syssel-
sättningsfientlig och välfärdsfientlig. Basen för skat-
tefinansierade välfärdsåtgärder försvagas.
Enligt min mening har Jan Bergqvist inte på något
nöjaktigt sätt försökt svara på varför socialdemokra-
terna i Sverige, livligt understödda av Vänsterpartiet,
tror att ekonomiska samband här hemma fungerar
precis tvärtemot hur de fungerar i andra länder. I
andra länder resonerar man ungefär som i t.ex. EU:s
vitbok författad av en socialist eller socialdemokrat,
eller hur han nu beskriver sig. Det görs bl.a. ett
mycket stort nummer av att lägre skatt på arbete,
lägre arbetsgivaravgifter eller en sänkning av andra
typer av skatter på arbete är bra för att få fram flera
jobb.
I Sverige driver nu den socialdemokratiska rege-
ringen en politik som, får man förmoda, vill ha flera
jobb. Det står i alla fall så i texterna. Det är en politik
som innebär att man höjer ett stort antal skatter på
arbete. Jag vill gärna tro Jan Bergqvist på hans ord när
han säger att han vill att det skall skapas flera jobb
och att han tycker att arbetslösheten är ett stort pro-
blem. Han måste då rimligen tro att ökade skatter på
arbete leder till flera jobb. Hur kommer det sig då att
Jan Bergqvist, tror, vet eller förmodar sig veta att alla
dessa mekanismer när det gäller hur företag fungerar
och hur sysselsättning skapas fungerar precis tvärte-
mot i Sverige i förhållande till alla andra länder? Hur
kan det vara så?