Herr talman! Det är ett ganska ovanligt skådespel
vi bjuds här när representanter för ett parti har så klart
olika uppfattningar i frågan. Men vi skall kanske ändå
inte vara förvånade. Vi känner ju igen det från tid-
ningsdebatten och i hur tillståndet i det stora partiet
beskrivs.
Låt mig litet grand symboliskt konstatera att det
kanske är riktigt att man i sådana här frågor, precis
som i alla andra, använder sig av dubbelspårets mo-
dell. Om inte den ena taktiken lyckas kanske det går
med den andra, och då finns det alltid något att åbero-
pa i framtiden när man skall studera hur systemets
utfall kom att bli.
Det är ändå oroande när det stora partiets företrä-
dare i den mäktiga Kommunikationskommittén - eller
Komkom, som den litet populärt kallas - har en upp-
fattning och trafikutskottets majoritet på den social-
demokratiska sidan har en klart motsatt uppfattning.
Hur skall det uppfattas bland aktörerna som tänker sig
en etablering på det här området. Vilken falang kom-
mer för framtiden att vara den starkaste? Är det Bo
Nilsson och Barbro Hietala Nordlund som skall tala
om hur spåren skall utnyttjas, eller är majoriteten med
företrädare för trafikutskottet som skall få sitt ge-
nomslag?
Detta är inte ägnat att skapa trygghet på markna-
den. Vi får hoppas att klarsignaler kommer från den
nye tågklareraren Göran Persson, som kan vifta med
flaggan på rätt ställe.