Herr talman! I trafikutskottets betänkande klargörs
tydligt de olika partiernas synsätt. Därför kan jag fatta
mig ganska kort. I allt väsentligt instämmer jag i det
som Lars Björkman just har redovisat.
När det gäller persontrafiken är regeringens för-
slag helt otillräckligt för att det skall vara möjligt att
ta vara på de fördelar som en fri konkurrens skulle ge.
Den lilla liberalisering som görs är att trafikhuvud-
männen efter särskild prövning skall få bedriva per-
sontrafik på stomnätet i angränsande län, om syftet är
att utveckla den lokala eller den regionala persontrafi-
ken i det egna länet. Här vill jag säga att detta även i
socialdemokratiskt perspektiv innebär en onödigt
stark inskränkning. Vi inskränker ju regeringens möj-
lighet att ge trafikhuvudmännen tillstånd som sträcker
sig längre än till angränsande län. Det kan nämligen
behövas att man passerar en gräns och fortsätter in i
nästa län, just i syfte att utveckla den lokala eller den
regionala persontrafiken i det egna länet. På vissa håll
är länsgränserna litet knepigt dragna. Jag kan inte
begripa varför inskränkningen "i angränsande län"
skall behövas. Man borde, även med socialdemokra-
tiska glasögon, nöja sig med inskränkningen att det
skall syfta till att utveckla den lokala eller regionala
persontrafiken i det egna länet. Det skulle vara bra om
Socialdemokraternas representant skulle kunna för-
klara varför denna inskränkning behövs.
När det gäller godstrafiken vill jag gå tillbaka till
det som kommunikationsminister Ines Uusmann sade
i en interpellationsdebatt den 29 maj angående Väs-
terdalsbanan. Där framhöll hon:
"En ökad konkurrens på godstrafikmarknaden bör
förbättra möjligheterna att säkerställa vagnslasttrafi-
ken i de mer glesbefolkade delarna av landet. Det är
av väsentligt intresse att en ytterligare överföring av
gods från järnväg till väg kan begränsas. En sådan
överföring av gods får negativa konsekvenser för
miljön och för näringslivet. Ett alltför utglesat gods-
trafiknät skulle leda till att de regionala obalanserna
mellan olika landsdelar förstärktes."
Den här interpellationsdebatten visade tydligt att
monopol inte skyddar glesbygden. Tvärtom visade
kommunikationsministern sin insikt om att konkur-
rensen ger möjligheter åt även de mer glesbefolkade
delarna av landet. Jag beklagar att socialdemokraterna
i trafikutskottet inte har samma insikt om konkurren-
sens betydelse för glesbygden som kommunika-
tionsministern visade. SJ får nu en företrädesrätt. Det
betyder att det inte blir konkurrens på lika villkor.
Nya idéer bromsas tyvärr och sätts i andra hand.
När det sedan gäller banavgifterna anser vi att det
är en riktig princip att banavgifternas konstruktion
och storlek skall beslutas av regeringen. Men vi vill ta
tillfället i akt och framhålla att det måste göras inom
ramen för 1988 års trafikpolitiska beslut. Vi konstate-
rade i gårdagens trafikdebatt att det övergripande
målet för trafikpolitiken är att erbjuda en bra trafik-
försörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader. Jag menar att vi från riksdagen bör ta vara
på varje möjlighet att gå i riktning mot ett genomfö-
rande av 1988 års trafikpolitiska beslut. Därför borde
vi alltså skicka med till regeringen att man skall strä-
va efter att sätta banavgifterna så att det resenärer och
godskunder kommer att betala är marginalkostnaden
för den aktuella resan eller transporten, beräknat efter
samhällsekonomiska principer.
Herr talman! Jag står bakom Folkpartiets alla re-
servationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall
bara till reservation 2.