Fru talman! Den här veckan kan riksdagen fullfölja
den reformering av den svenska familjepolitiken,
som den här regeringen inledde för snart tre år
sedan. Det är en reformering för ökad valfrihet
också i familjepolitiken.
Med införande av vårdnadsbidrag och pappamånad
kan riksdagen ta de sista stegen i denna omgång på
vägen mot ökad valfrihet för småbarnsfamiljerna.
Det är den samlade effekten av samtliga förslag
som regeringen har lagt fram som skall öka
valfriheten för så många småbarnsfamiljer som
möjligt.
Låt mig ändå gärna tillstå att regeringens
familjepolitik naturligtvis är en kompromiss mellan
fyra partier, som förvisso lägger tonvikten litet
olika i familjepolitiken. Vart och ett av våra fyra
partier skulle inte har lagt exakt samma förslag,
men ändå är det en bra kompromiss, som vi alla kan
ställa oss bakom. Framför allt är det en bra
kompromiss som verkligen ökar valfriheten i
svensk familjepolitik.
Även dagens debatt kommer att visa att få politiska
områden väcker så många och så starka känslor
som familjepolitiken. Det visar hur viktig frågan
om våra barns uppväxt och den omvårdnad som vi
vill ge dem under denna tid är för oss alla.
På detta område finns också väldigt starka
ideologiska värderingar om hur vi vill att
barnfamiljer skall forma denna känsliga och
mödosamma tid. Och som denna debatt redan har
visat, finns det lika starka ideologiska värderingar
om hur man inte önskar att de skall göra.
Var och en av oss har säkert en mycket bestämd
upfattning om vad som är, eller vad som var, rätt för
oss själva och vår familj. Men för mig som liberal
är det ändå viktigt att forma en familjepolitik som
är byggd på valfrihet just för den enskilda
barnfamiljen -- en valfrihet som ger möjlighet att
själv välja vad som passar familjen bäst. Inte minst
småbarnsfamiljen är utsatt för en rad konflikter och
valsituationer, något som ingen familjepolitik kan
hjälpa den att undvika helt. Men varje
familjepolitik måste stötta den i de val som den
ändå gör. Det skapar största möjliga trygghet för
varje småbarnsfamilj, en trygghet som vi alla vet
har avgörande betydelse för vilken start den
familjens barn skall få på livets vandring.
Fru talman! Ordet valfrihet kan användas på många
sätt. Motståndarna till varje form av
vårdnadsbidrag hävdar t.ex. att ett
vårdnadsbidrag -- även med den utformning det fått
i regeringens förslag -- inte alls ökar valfriheten när
det gäller många småbarnsfamiljer. Visst är det
sant! Det är sant på samma sätt som att en väl
fungerande kommunal barnomsorg inte heller ökar
valfriheten för varje småbarnsfamilj. Det finns
många småbarnsfamiljer som inte har plats i
kommunal barnomsorg.
Det kan bero på att alltför många kommuner ännu
inte byggt ut barnomsorgen eller på ett likvärdigt
sätt understött alternativ barnomsorg. Det var ju
ett av motiven för regeringens förslag om en
barnomsorgsgaranti som riksdagen antog strax före
jul.
I en del fall beror det dock på att kommunal
barnomsorg helt enkelt inte passar -- och det gäller
inte så få småbarnsfamiljer. För dem ökar inte
valfriheten för att vi inför en barnomsorgsgaranti,
men det gör den för dem som äntligen kan få en
barnomsorgsplats.
En barnomsorgsgaranti är således ett rejält steg i
familjepolitiken i riktning mot ökad valfrihet.
Inte heller pappamånaden kommer, ens när pappor
och mammor vant sig vid tanken att det är lika
naturligt att pappa är hemma hos sitt lilla barn som
att mamma är det, att i varje skede av en familjs liv
vara optimalt för den. Men pappamånaden är ändå
ett stort steg för att ge papporna ett verkligt insteg
i småbarnens värld. Det är också ett steg i riktning
mot ökad valfrihet.
Fru talman! Valfrihet skulle inte behövas om alla
småbarnsfamiljer hade samma behov och samma
önskemål. Valfriheten behövs för att vi är olika, för
att barn i samma familj är olika, för att familjer kan
göra olika val över tiden. Ökad valfrihet innebär
inte att varje inslag i familjepolitiken ökar varje
småbarnsfamiljs valfrihet lika mycket. Ökad
valfrihet innebär att varje småbarnsfamilj genom
familjepolitiken i så stor utsträckning som möjligt
kan välja att utforma tillvaron så som det bäst
passar den familjen under den tid barnen är små.
Vårdnadsbidraget innebär således inte heller att
alla småbarnsfamiljer får lika mycket ökad
valfrihet. Men det innebär att en del
småbarnsfamiljer, som i förhållandevis liten
utsträckning har fått del av samhällets stöd till
barnfamiljerna och som ändå, av skäl som inte
samhället skall lägga sig i, valt sin väg, nu också kan
få ett visst stöd under den tid de valt att stanna
hemma längre än vad föräldraförsäkringen kunnat
ge dem.
Fler kan göra ett val som passar dem bäst. Det är
innebörden av ökad valfrihet.
Fru talman! Den här regeringen har infört en
barnomsorgsgaranti som skall ge alla
småbarnsfamiljer som så önskar en
barnomsorgsplats.
Den här regeringen har sett till att alternativa
barnomsorgsformer behandlas likvärdigt vad gäller
samhällets stöd.
Den här regeringen har ställt krav på kvaliteten i
barnomsorgen.
Den här regeringen har lagt fram ett förslag till
vårdnadsbidrag. Riksdagen kan i dag besluta om ett
stöd till dem som valt att stanna hemma längre med
sina små barn.
Den här regeringen har lagt fram ett förslag som
riksdagen på fredag kan besluta om -- att ge
småbarnspapporna ökade möjligheter att gå in och
dela på föräldraledigheten.
Den här regeringen har under den här
mandatperioden med de här förslagen
sammantaget gjort det möjligt att väsentligt öka
valfriheten i svensk familjepolitik. Om Sveriges
småbarnsfamiljer skall få ökad valfrihet, det
bestämmer riksdagen. Hur varje småbarnsfamilj
väljer att utforma sin korta tid med sina små, det
skall den själv bestämma. Vi skall ge den
möjligheten att välja.
Fru talman, jag yrkar bifall till reservation 1 i
socialutskottets betänkande angående
vårdnadsbidrag och i övrigt till utskottets
hemställan i betänkandena 25 och 29.