Herr talman! Jag har ju i andra sammanhang för-
klarat vad jag tycker om den ståndpunkt som Peter
Eriksson har haft när det gäller synen på de frågor där
konstitutionsutskottet har bestämt om sekretess och
tystnadsplikt. Peter Eriksson säger att man borde göra
det här offentligt. Det har han rätt att hävda. Men vi
måste ju också som partier kunna ha en ståndpunkt
där vi säger att det här vore att skada Sveriges intres-
sen.
Jag menar att det inte är någon tillfällighet att de
här sakerna har varit belagda med både tystnadsplikt
och sekretess i Regeringskansliet. Jag tycker inte att
det är så konstigt att konstitutionsutskottet när det tar
ställning till de här frågorna hamnar på en likadan
ståndpunkt som man har gjort exempelvis i Rege-
ringskansliet när man har bedömt vikten av de skriv-
ningar som finns.
Det är inget konstigt i detta. Det är klart att Peter
Eriksson har rätt att vara missnöjd med att en ut-
skottsmajoritet tycker som den gör. Han har rätt att ge
uttryck för detta. Men Peter Eriksson säger att det här
skulle vara något slags försök till smussel från de
politiska partier som står för den här uppfattningen.
Man skulle inte vilja ha en öppen debatt om viktiga
frågor. Jag kan inte acceptera att det opåtalat skall få
kastas ut här i riksdagen och att man skall låta det stå
oemotsagt. Det är ju inte så.
Det spelar ingen roll om det gäller scientologibi-
beln eller vad det nu gäller. Det finns inga partier i
konstitutionsutskottet som har försökt smussla under
täcket. I den granskning som vi har gjort har vi ju, var
och en på sitt sätt, lagt fram våra ståndpunkter. Det är
inget smussel. Det är en öppen redovisning av var de
olika politiska partierna står.