Herr talman! Den allt överskuggande politiska
uppgiften är att skapa en god arbetsmarknad över
hela vårt land. Det är så av rent medmänskliga skäl,
men också av ekonomiska skäl.
Herr talman! OECD fastslår i sin nyligen lämnade
rapport skoningslöst: Den nuvarande krisen -- det
gäller arbetsmarknad och statsekonomi -- skapades
inte minst av missriktade åtgärder under 80-talet.
Jag förstår att Johnny Ahlqvist inte har läst och inte
vill läsa den.
Sviterna från 80-talets inflations-, spekulations- och
fallskärmsekonomi har alltså kostat
hundratusentals medborgare jobben och kommer
att kosta hundratusentals miljarder kronor innan vi
har övervunnit dem. Vem regerade då? Jag har
tidigare sagt att jag inte skyller allt på en regering --
det finns många aktörer. Men låt mig slå fast att den
nuvarande regeringen, liksom flertalet av dagens
arbetslösa, betalar dessa 80-talsnotor. Lägg till det
en längre och segare internationell lågkonjunktur
än vad någon räknat med!
Det är mycket allvarligt att närmare 600 000 står
utanför den ordinarie arbetsmarknad. Det skall
alltid finnas ett antal som söker arbete eller
befinner sig i åtgärder, men faktum är att
målsättningen måste vara att få till stånd ca 400 000
nya arbetstillfällen. Det är ingen lätt uppgift när
man har en sargad samhällsekonomi, men det finns
inget annat mål att sätta upp.
Sedan vill jag säga att massor av goda möjligheter
nu har skapats. Jag skall titta litet på vad som har
hänt sedan hösten 1991, när det parti Johnny
Ahlqvist tillhör lämnade regeringsmakten. Vi hade
då prissatt oss ut från världsmarknaden, och vi har
nu det bästa konkurrensläget någonsin. Vi hade då
mist massor av marknadsandelar, och vi vinner nu
kraftigt marknadsandelar. Då hade vi noll i
produktivitetstillväxt i näringslivet när det var brist
på arbetskraft, och nu är produktiviteten 6 % på
årsbasis. På 80-talet hade kommuner och landsting
vikande produktivitet -- i dag har de en positiv
sådan. Då jobbade ca 50 % i förlustföretag -- nu är
lönsamheten på väg att rättas till. Det är bekymmer
i vissa små företag på hemmaplan, men det är ändå
ett helt annat läge. Från hög ränta har vi via skyhög
ränta gått till den lägsta räntan på år och dag. Från
att ha slagit rekord i konkurser -- både i antal och
storlek -- har vi nu fått uppleva en dramatisk
minskning.
Under Socialdemokraternas sista år varslades i
industrin 7 000--9 000 människor. Det var tillställt!
Nu i december var drygt 1 100 personer varslade,
dvs. i runt tal en sjundedel så många. Då
investerades 80--90 miljarder per år i utlandet, och
utländska investerare aktade sig noga för Sverige.
Nu är utlänningarna intresserade av Sverige, och
svenska företag planerar att investera ordentligt i
vårt land.
Socialdemokratins talesman här nämnde inte en
enda av dessa saker i hela sitt långa tal -- det var
bara ett enda långt gnöl. Det skulle inte skada med
litet ödmjukhet! Man skulle ju kunna försöka
hjälpa till i stället för att försöka sätta käppar i
hjulen. Men så brukar det vara när man har ställt
till det.
Från absolut bottennivå under socialdemokratins
senare tid har hushållens förväntningar nu stigit till
de största på många år. Den här uppräkningen
skulle kunna göras mycket längre, men den kan
också sammanfattas så här: Vi övertog en raserad
ekonomi. Vi har nu lagt en stabil grund för jobb och
tillväxt, i ordinarie verksamhet och i näringslivet.
Det är också mycket viktigt att den här uppgången
är exportledd, inte konstlad. Alla förslag som
socialdemokratin kommer med går ut på att hjälpa
till litet med konstlade medel.
Redan i år väntas industrins investeringar öka med
närmare 20 %. Därefter fortsätter de att öka.
Jag vill nu beröra övertiden. Den är rekordartad.
Det är långt mer övertid nu än då det var stor brist
på arbetskraft. Man måste på alla håll och kanter
med kraft predika att det nu är rätt tid att byta ut
övertiden. Regeringen har vidtagit en åtgärd i och
med det som vi kallar GAS, som innebär en säkning
av arbetsgivaravgifterna med 15 procentenheter.
Om man ser på vad övertiden kostar finner man att
det egentligen är lönsamt att byta ut den -- det är
dyrt med övertid. De sänkta arbetsgivaravgifterna
tillsammans med att man får bort
övertidskostnaderna torde i dagsläget innebära 80
kr i timmen på LO-området. Det fattas egentligen
inte mycket förrän man närapå har en anställd som
inte kostar någonting. I näringslivet har man också
rätt att med Arbetsmarknadsverket diskutera
rekryteringsstöd under högst en 6-månadersperiod.
Det viktiga är att det nu är rätt tid. Till hösten
kommer det att dra i gång ordentligt. Då skall den
nya personalen vara inskolad, så att den kan göra
en maximal insats.
Jag har mycket täta kontakter med både det stora
och det lilla näringslivet just när det gäller
arbetsmarknadsfrågor. Jag känner att detta är
något som kommer. Arbetsmarknadsverket måste
nu med kraft arbeta med och för företagen. Jag har
haft tillfälle att utbyta tankar med både AMS-
ledningen och Länsarbetsnämnden kring detta.
Man är helt inne på den linjen.
Arbetsmarknadsverket får också ett antal miljoner
kronor för att informera om GAS och om
förändringar i trygghetslagarna med längre
provanställningar vid arbetsanhopning osv., vilket
AMS tycker är en helt riktig åtgärd. Man skall
också informera om ungdomspraktiken.
Målsättningen är att våra unga skall komma bort
från gator och torg, så att de inte far illa. Det är en
ambitiös och riktig målsättning.
ALU-verksamheten skall utökas. Det tidigare
socialdemokratiska statsrådet, Bengt K.Å.
Johansson, har tagit på sig att klara ut detta. Jag är
tacksam för det.
Målsättningen måste vara att nå budgeterade mål.
Jag är optimist. Jag har dessa täta kontakter. Kära
kammare! Vi kommer framöver att få se många
positiva saker när storföretag och småföretag aktivt
går ut för att klara av sysselsättningen för våra
ungdomar och göra investeringar. Vi kommer att få
se mycket sådant. Mina nästan dagliga kontakter
med näringslivet har gett mig den typen av
upplysningar och löften.