Herr talman! Jag vill först bemöta det Börje
Hörnlund sade i sitt inlägg om OECD-rapporten.
Jag har läst den mycket noga. Vad man mycket
starkt kritiserar är den höga arbetslösheten i
Sverige och också den arbetsmarknadspolitik som
för närvarande bedrivs. Jag tror att Börje Hörnlund
behöver läsa igenom den själv, så att han förstår
innebörden i den.
Det är magstarkt av Börje Hörnlund att påstå att
jag inte hade några förslag i min inledning. Börje
Hörnlund behagade ju vända ryggen till kammaren
och gå ut när jag redovisade mina förslag. Om han
hade stannat kvar hade han kanske hört de förslag
som jag redogjorde för. Vi har tidigare i debatten
sagt att vi har förslag som motsvarar 90 000
arbetstillfällen och 30 000 platser på
utbildningssidan. Börje Hörnlund kan väl inte ha
undgått att i varje fall läsa om det.
Börje Hörnlund ställer stora förhoppningar till att
ungdomspraktiken skall vara slagkraftig. Det är
bara att konstatera att det för innevarande
budgetår finns medel över på AMS anslag därför att
man inte klarade av att nå upp till de mål som
riksdagen lade fast för ungdomspraktiken. Man
nådde upp till ungefär halva antalet.
Riksdagen fattade ett beslut strax före jul som
innebär att ungdomspraktiken byråkratiseras ännu
mer. Ändå tror Börje Hörnlund att detta skall ge
fler arbetstillfällen. Det är häpnadsväckande att
höra.
Jag skulle också vilja ha svar från Börje Hörnlund
på frågan: Vilka åtgärder motsatte sig Börje
Hörnlund under 80-talet?
Jag kommer ihåg att Börje Hörnlund i vårt eget
utskott plussade på miljoner efter miljoner varenda
gång vi behandlade vissa sorters anslag i
budgetsammanhang. Så inte var Börje Hörnlund
sparsam på den tiden.
Börje Hörnlund säger att man tar
marknadsandelar. Det stämmer när det gäller
exportindustrin. Men vi håller på att få en tudelad
ekonomi i landet, precis som man har i Finland.
Har Börje Hörnlund som arbetsmarknadsminister
ambitionen att vi skall ha den finska modellen med
25 % arbetslöshet?