Fru talman! Jag tycker att det är allvarligt att An-
ders Sundström och därmed regeringen är så fixerad
vid nya idéer som RAS - som ingen vill ha, utom
Birger Schlaug, Marianne Samuelsson, Eva Goës och
Miljöpartiets riksdagsgrupp i övrigt - och Allan Lars-
sons arbetsföretag, som inte är några företag, som
skall ha anställda som inte är några anställda och som
skall tränga ut de privata tjänsteföretagen. Det finns
undersökningar som visar att varje sådant arbete
tränger ut 0,7 ordinarie arbeten på en marknad där
man konkurrerar.
Varför detta ringaktande av de beprövade erfaren-
heterna av vad som faktiskt krävs för att få en lång-
siktig och stabil utveckling av investeringar och nya
jobb? Nu hänvisar Anders Sundström till Nerikes
Allehanda och Sydsvenska Dagbladet. Nerikes Alle-
handa hade faktiskt fel på en grundläggande punkt:
Man trodde att oppositionen behövde dessa 7 miljar-
der för att lappa ihop sina egna budgetalternativ. Det
är en fullständigt vansinnig tanke, eftersom de 7 mil-
jarderna inte fanns i sinnevärlden. De finns ju ingen-
stans i budgetpropositionen. Det är därför som vi
kristdemokrater bara tillgodoräknar oss 700 miljoner.
Vi inser att ni måste låna de här pengarna - det är
räntekostnaden man möjligtvis kan tillgodoräkna sig.
Passa på nu, Anders Sundström, och tala om hur
ni skall finansiera den här underbara natten som ni nu
gemensamt har glatt er åt här i kammaren!
Jag talade tidigare om företagsklimatet. Vi får inte
glömma bort att svenska företag under 80-talet inves-
terade tio gånger mer i utlandet än i Sverige. 200 000
nya jobb tillkom i svenska företag i utlandet under 80-
talet. Där ser vi effekterna av företagsklimatet.
Det kanske allra allvarligaste är att socialdemokra-
terna tycks ha kvar vad jag brukar kalla för den so-
cialistiska bilden av den svenske familjeföretagaren.
Ni styrs för mycket av den socialistiska bilden av den
svenske familjeföretagaren som kapitalägaren, mot-
parten. Den har väglett er för mycket vid utformandet
av företagarpolitiken. Den förra regeringen, fyrklö-
verregeringen, genomförde ett antal viktiga struktur-
reformer som förbättrade svensk ekonomis förutsätt-
ningar att skapa långsiktigt uthållig tillväxt och hävda
sysselsättning och välfärd.
Men allra allvarligast är att regeringen uppenbar-
ligen saknar en långsiktig och konsistent ekonomisk
strategi för att åstadkomma nya jobb i näringslivet.
Anders Sundström vill nästan plocka de arbetslösa
med pincett - en och en, säger han - till en kostnad av
1 miljon styck. Det är inte en hållbar strategi, Anders
Sundström.
Att regeringen tänker framhärda i denna sin statis-
ka syn på sysselsättning och tillväxt framgick av vad
Göran Persson sade i Ekot i går. När han blev kon-
fronterad med Långtidsutredningens förkastelsedom
över den förda arbetsmarknadspolitiken deklarerade
han: Nu är inte tid att ta itu med frågor om mer flexi-
bel arbetsrätt och sänkt skatt på arbete, som företa-
garna ständigt efterfrågar. Nej, nu måste vi först få
ordning på statens finanser genom att ta in mera
pengar och pressa ned arbetslösheten med s.k. aktiv
arbetsmarknadspolitik. Sedan kanske man kan funde-
ra över de strukturella åtgärderna. Men varför inte nu
omedelbart, Anders Sundström, göra det som inte
kostar landet någonting som att ta itu med arbetsrät-
ten? Det vore en aktiv och dessutom klok åtgärd!