Herr talman! I sysselsättningspolitiken finns det
inga snabba lösningar. Jag vill bestämt varna för
smörbytteteoremet, det som säger att arbete är som
smör - tar någon en klick så blir det mindre kvar för
dem som kommer efter. I själva verket är situationen
den att den som jobbar intensivt också skapar nya
jobb åt andra.
Det stora dilemmat och problemet som vi har är
kompetensbristen. I kompetens har vi i Sverige halkat
efter både västvärlden och Stillahavsasien på väsent-
liga punkter.
Den svenska industrin verkar i branscher som i
väldigt mycket har sin framtid bakom sig. Den bygger
på uppfinningar som gjordes vid förra sekelskiftet.
Jag behöver bara erinra om sådana produkter som
malm, pappersmassa, kylskåp, bilar, kullager och
telefoner - allt är produkter från förra sekelskiftet.
De nya jobben måste skapas i näringslivet, och det
innebär att vi framöver också måste få en betydligt
högre kompetens på mer spännande områden i
svenskt näringsliv. Vi måste därför vidta en rad åtgär-
der.
Vi måste bevara svenska uppfinningar i Sverige.
Den första datorn i världen hette Besk och gjordes i
Stockholm. Den tillverkas inte längre. Den första
platta bildskärmen gjordes i Göteborg. Den tillverkas
i Japan. Det första vävnadsvänliga röntgenkontrast-
medlet gjordes i Malmö. Det tillverkas i Norge.
De svenska forskarna är eftersökta. Ett sådant fö-
retag som Canon har tolv man som har som enda
uppgift att leta i de stora internationella databaserna
för att hitta personal att rekrytera till Canon. Det finns
inget svenskt företag som rekryterar på det sättet.
Vi behöver behålla våra forskare kvar i Sverige.
Vi behöver stimulera våra företag att satsa på forsk-
ning, informationsteknologi och att rekrytera kompe-
tens till företagen. Där brister vi rejält.
Ett tydligt exempel på detta är att det enda område
som har fått rejält med forskningsmedel på senare tid
är den medicinska forskningen, ofta beroende på att
man där har tillgång till en rad fonder utöver de statli-
ga. Därför har vi också en läkemedelsindustri som
befinner sig på internationell toppnivå, detta till skill-
nad från många andra områden inom svensk industri.
Vi behöver också ligga i rätt branscher. Nästa
Kondratiev-våg kommer enligt alla bedömare att
handla om optik, om gen- och bioteknik, om ren mat,
om solar- och miljöteknik, om datakommunikation -
inte hårdvara men kommunikation. Detta är branscher
där vi i dag är tunna på forskningssidan. Vi är ett litet
land, och vi kan inte täcka allt, men vi behöver hitta
nischer på de här områdena.
Alla studier av tillväxt- och sysselsättningstillväxt
visar att det som är grundläggande för att man skall få
"go" i näringslivet är att man satsar på bra universitet
för forskning och utbildning. Utomlands räknar man
nu med ett universitet per halvmiljon invånare. Vi har
inte ens ett per miljon invånare.
Vi måste också satsa på infrastruktur, framför allt
flyg- och informationsteknologi. Dessutom behöver vi
ett bra kulturliv med kvalitet för att få en tillräckligt
kreativ massa i samhället.
Vi har i Sverige som vanligt halkat efter när det
gäller långtidsutbildade. I Sverige är 12 % långtids-
utbildade, i USA är det 25 %. I våra övriga konkur-
rentländer ligger siffran mellan 14 % och 17 %.
Civilingenjörsutbildningen i Sverige är i längd ba-
ra två tredjedelar av motsvarande utbildning i våra
konkurrentländer. I fråga om civilekonomutbildning-
en ligger resurserna och kvaliteten med ett undantag,
nämligen Stockholm, lägre än konkurrentländernas.
Det här är problem som leder till sysselsättnings-
problem.
Vi behöver fler universitet, inte lyxlirare som
kommer in för en tillfällig genomgång under ett år vid
ett universitet där inga resurser för utbildning finns.
Vi behöver en forskning med kvalitet för att få fram
spetsteknologi och inte plottra bort resurserna på
småhögskolor. Vi behöver koppla universiteten till
näringslivet, skapa tjänstekombinationer som gör det
möjligt att samtidigt grundforska och vara ute i till-
lämpad forskning ute på företagen. Vi behöver infor-
mationsteknologisatsningar. Vi behöver flyg- och
broförbindelser och bättre vägar generellt, därför att
vi ligger långt från våra marknader och därför att vi
behöver ett kulturliv med kvalitet.
Det gäller att ta vara på de resurser vi har i Sveri-
ge. Vi måste bli världsledande i vissa av framtids-
branscherna i nischer. Det här kan man inte åstad-
komma på något annat sätt än genom en bred satsning
på grundforskningen. Man kan aldrig kommendera
fram forskningsresultat, men med goda breddresurser
kommer det att bli genombrott, än här och än där, och
det gäller att ta vara på dem.
Vad vi behöver är alltså en bred kompetenshöj-
ning på alla nivåer i det svenska samhället. Inser man
inte detta kommer kräftgången och arbetslösheten att
fortsätta.