Herr talman! Kvinnorna i Sverige har 1994 skrivit
historia. Sveriges regering består av hälften kvinnor
och hälften män, och här i riksdagen har vi flest kvin-
nor i världen.
Anledningen till att detta har kunnat uppnås är sä-
kerligen att de svenska kvinnorna är friast i världen.
Vi har en stark ställning på arbetsmarknaden, och vi
kan tack vare vårt välfärdssystem kombinera arbete
och familj.
För oss socialdemokratiska kvinnor är det en
självklarhet att slå vakt om det vi har uppnått hittills,
men också att ta fortsatta steg framåt. Därför måste vi
nu på allvar diskutera framför allt hur kvinnors ar-
betsmarknad kommer att se ut i framtiden.
Det är ett faktum att kvinnorna hittills har klarat
sig bättre från arbetslöshet än männen. Under de tre
gångna åren har arbetslösheten varit högre för män än
för kvinnor, och förvärvsfrekvensen har sjunkit mer
för män än för kvinnor.
Men orosmolnen hopar sig. För fler kvinnor än
män miste sina jobb 1994. Skillnaden i öppen arbets-
löshet mellan kvinnor och män minskar. 1993 var den
3,1 % och 1994 var den 2,4 %. Männens öppna ar-
betslöshet minskade 1994. Kvinnornas ökade något.
Deltidsarbetslösheten ökar.
De typiska kvinnojobben försvinner inom admi-
nistration, förvaltning, vård och omsorg. Det är en
strukturell förändring av kvinnors arbetsmarknad som
smyger sig på. Här finns ingen dramatik i form av
jättenedläggningar. Här sker det successivt.
Men framtiden borde kunna tillhöra kvinnorna. Vi
kommer att se en tillväxt inom det privata näringsli-
vet, inom industri och service. Och inom industrin
försvinner många tunga jobb. En bättre arbetsorgani-
sation, med mindre av monotona enkla arbetsuppgif-
ter, borde göra det lättare för kvinnor att få jobb där
och utveckla sina kunskaper.
Framtidens arbetsmarknad kommer också att kän-
netecknas av höga kompetenskrav, goda språkkun-
skaper och god förmåga till kommunikation - kompe-
tenser som borde ge kvinnor en fördel. Vi vet t.ex. att
kvinnor i högre utsträckning än män deltar i utbild-
ning.
Men för att dessa, som det kan tyckas goda förut-
sättningar för kvinnors arbete i framtiden skall kunna
infrias krävs det också handling och politisk styrning.
Därför tycker vi socialdemokratiska kvinnor att det är
viktigt att vi slår fast vissa principer för framtiden.
För det första är grundbulten den gemensamma
sektorn. Den har stor betydelse för kvinnors möjlighet
till förvärvsarbete, dels därför att den gör det möjligt
för kvinnor att förvärvsarbeta, dels därför att den ger
många kvinnor arbete. Vi anser därför att vi måste slå
vakt om det gemensamma, och vi anser att de bespa-
ringar som måste göras i första hand skall gälla trans-
fereringarna.
För det andra tycker vi att principen om kvinnors
lika rätt till arbete är viktig. Ett eget arbete, med en
lön som man kan leva på är grunden för kvinnors
frihet och oberoende. Kampen mot arbetslösheten är
det absolut viktigaste. Särskilda insatser måste riktas
mot kvinnor över 45 år.
För det tredje skall kvinnor ha lika rätt till heltid.
Principen på arbetsmarknaden skall vara att det är
heltidsarbete som erbjuds. Vill man jobba mindre
skall det gå bra. Men i botten skall man ha en hel-
tidstjänst. Det kräver också förändringar i lagen om
anställningsskydd.
För det fjärde måste principen vara lika lön för
likvärdigt arbete. Det är oacceptabelt att det fortfa-
rande, 1995, finns löneskillnader mellan kvinnor och
män som enbart beror på kön. Här krävs det föränd-
ringar i jämställdhetslagen. Men det viktigaste är att
parterna på arbetsmarknaden drar i gång ett systema-
tiskt och intensivt arbete för att komma till rätta med
löneskillnaderna.
För det femte skall kvinnor ha lika rätt till kompe-
tensutveckling i arbetet och lika rätt till det goda
arbetet. Kvinnor har fortfarande mer okvalificerade,
monotona och ofria arbeten än män. De är därför
överrepresenterade i arbetsskadestatistik, och de för-
tidspensioneras i högre grad än män. Detta är oaccep-
tabelt. Här krävs det särskilda program som riktar sig
just mot kvinnors arbetsmiljö.
För det sjätte skall kvinnor ha lika rätt till arbete i
chefsställning. Alltför få kvinnor är chefer, särskilt
inom det privata näringslivet. Mycket kunskap, kom-
petens och konkurrenskraft går förlorad i och med
den sneda chefsrekryteringen. Det har vi helt enkelt
inte råd med.
Slutligen anser vi att kvinnor skall ha lika rätt att
bli företagare. Vi tycker därför att det är bra med den
kraftiga satsning som nu föreslås från regeringens sida
när det gäller stöd till kvinnliga företagare. Men det
finns väldigt mycket mer att göra på den regionala
nivån.
Vi socialdemokratiska kvinnor tar avstånd från de
nyliberala påfund som finns i debatten, sådana som
pigavdrag, vårdnadsbidrag, ökade löneskillnader och
andra liknande förslag som enbart syftar till att skapa
ett a- och ett b-lag på arbetsmarknaden.
Vi socialdemokratiska kvinnor vill förbättra jäm-
ställdheten mellan könen, inte försämra den. Vi vill
stärka kvinnors ställning i samhället, inte försvaga
den.