Herr talman! I den mycket omdebatterade över-
enskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet de
gröna ställdes kravet från vårt partis sida att en omfat-
tande allergisanering skulle påbörjas runtom i landet.
Ett av Miljöpartiets stora vallöften var just att allergi-
sanera skolor och daghem.
Vårt kemikalieintensiva samhälle med oerhörda
mängder av kroppsfrämmande ämnen har med ganska
stor visshet framtvingat en fullständig allergiexplo-
sion. Allergierna ökar i takt med ökad användning
och icke naturliga ämnen.
År 1994 firades att 10 miljoner kemiska ämnen
hade kunnat framställas på vår jord. En sådan mängd
ämnen är svår att överblicka. Samtidigt är kemister
världen över väl medvetna om kemikaliesamhällets
påverkan på vår miljö och hälsa.
Herr talman! Vi kan föreställa oss att vi bygger
upp en pyramid av dessa ca 10 miljoner kemiska
ämnen. De enda ämnen vilkas allergiframkallande
verkan och skadeeffekter vi känner till är de som
utgör den översta toppen av denna pyramid. Om övri-
ga ämnen, som är den allra största delen, vet vi prak-
tiskt taget ingenting när det gäller allergiframkallande
verkan m.m. Ändå tillverkas de och släpps ut i vår
närmiljö.
En kemisk förening som visar sig ha en viss ska-
deverkan antas bara ha denna egenskap. Men det visar
sig att ju längre tiden går med användning av ett visst
ämne desto mer ökar risken för ytterligare biverk-
ningar. Detta är nu fallet med nonylfenol, som visat
sig ha ödesdigra östrogena verkningar efter att i 40 år
ha ingått i plaster och tvättmedel.
Alla dessa ämnen kommer genom framställning
och användning i produktionen ut i vår närmiljö och
ingår sedan i olika kretslopp. Artfrämmande ämnen
anrikas i växter och djur och hamnar till slut i männi-
skokroppen.
Vid vetenskapliga undersökningar har det visat sig
att när trafikintensiteten ökar så ökar t.ex. också anta-
let fall av hästallergier. Detta låter absurt, men vid en
ökad halt av föroreningar från biltrafiken blir barn
mer allergiska, och i detta fallet ökar alltså allergier
mot hästar.
Vi vet att var tredje människa är allergisk, och in-
om en snar framtid är vartannat barn som börjar sko-
lan allergiskt. Närmiljön i skolor och daghem innehål-
ler ämnen som framkallar allergier. Kemiska ämnen
finns i inandningsluften, och partiklar som rivs upp
från mattor påverkar hälsan.
Limmet i mattor och väggbeklädnader avger lös-
ningsmedel, och flytspackel som använts flitigt måste
saneras bort. Därför är det nu verkligen tillfredsstäl-
lande att en allergisanering kommer i gång.
Flera kommuner ligger i startgroparna och har
signalerat att allergisaneringen kommer i precis rätt
ögonblick samtidigt som många människor kommer
att bli hjälpta med ett stort problem. Det gäller ju inte
bara att angripa symtomen utan också att komma
underfund med orsakerna.
Herr talman! I rådande läge är arbetslösheten stor
i byggbranschen, uppemot drygt 35 %. Allergisane-
ring är ett av medlen för att komma till rätta med
byggarbetslösheten.
En allergisanering kommer att innebära att kom-
muner och landsting som nu ligger i startgroparna får
en chans att påbörja sina saneringar med hjälp av ett
bidrag på 25 %. Allergisaneringen innebär lättnad och
hjälper ett stort antal människor ur hälsosynpunkt, och
ca 25 000 nya jobb skapas för byggarbetarna.
Herr talman! En annan stor fråga för Miljöpartiet
de gröna är, som Birger Schlaug sade, att dela på
jobben genom att införa en arbetstidsförkortning.
Miljöpartiet vill under den här mandatperioden införa
en sänkning av arbetstiden med två timmar i veckan
under 1995 och med fem timmar i veckan före år
1998.
En sänkning av arbetstiden där ca en tredjedel av
tiden ersätts med nya jobb skulle ge i storleksordning-
en 130 000 nya arbetstillfällen. Det är en viktig faktor
i bekämpningen av arbetslösheten att sänka arbetsti-
den.
Vi ser nu att industrin går bättre och får en ökad
orderingång. Men med uppgången i order följer tyvärr
inte att arbetstillfällena ökar i samma takt. Genom
införandet av datorer och robotar och genom rationa-
liseringar finns det nu inte förutsättningar för så
många arbetstillfällen. En sänkning av arbetstiden
skulle medföra att effektiviseringen kan behållas men
med en mänskligare aspekt.
En sänkning av lönearbetstiden leder till att förut-
sättningarna för såväl verklig jämställdhet som liv-
skvalitet i ett vidare perspektiv kan uppnås. I vår
stressade samhälle försäkras individen genom en
arbetstidsförkortning bättre möjligheter att förena
lönearbete med fritid och eget arbete.
Herr talman! Flera yrken är skadebenägna. Yrkes-
skador i form av belastningsskador utmynnande i
dåliga ryggar och axelskador finns inom vården och
framför allt i byggbranschen. Bygghälsan visar att
belastningsskadorna utgör 74 % av antalet registrera-
de arbetsskador. Inom byggbranschen skadas 1 av 15,
medan 1 av 34 skadas inom övriga arbetslivet. Totalt
inträffade 9 400 arbetsolyckor år 1991. Dessa arbetso-
lyckor resulterade i totalt 174 000 sjukdagar.
Statistiskt visas att skadefrekvensen är störst under
arbetsdagens två sista timmar, då de flesta olycksfal-
len inträffar. Om belastningar sker under kortare tid
per dygn återhämtar sig kroppen snabbare. Att i
byggbranschen införa kortare arbetstid om 6 timmars
arbetsdag skulle med stor sannolikhet reducera ar-
betsolyckorna.
Inom offentlig sektor har flera försök gjorts med
arbetstidsförkortning vilka visar att sjukfrånvaron
minskar och anställda mår psykiskt bättre. Försöken
är också gjorda inom befintlig budget. En samhälls-
ekonomisk vinst görs genom minskade uttag på a-
kassa, socialbidrag, försäkringskassa samt minskad
barnomsorg. En arbetstidsförkortning ger alltså fler
arbetstillfällen och bidrar till minskade arbetsskador
och färre sjukdagar.