Fru talman! Arbetslöshet är ett gissel, både för
dem som är drabbade och för samhället i stort och
samhällsekonomin. Det politiska arbetet måste därför
konsekvent inriktas på att skapa full sysselsättning.
Men grunden för full sysselsättningen läggs fast
inom andra politikområden än arbetsmarknadspoliti-
kens. Det handlar om den ekonomiska politiken, nä-
ringspolitiken, regionalpolitiken, miljöpolitiken, ut-
bildningspolitiken och skattepolitiken osv. Vi måste
inom dessa områden skapa förutsättningar för en
hållbar ekonomisk utveckling som leder till välstånd
och arbete i hela vårt land.
Skatteväxling med permanent sänkta arbetsgivar-
avgifter, framför allt för de mindre företagen, som
finansieras med avgifter på miljöskadliga utsläpp och
förbrukning av ändliga naturresurser är en åtgärd som
snabbt ger nya jobb och samtidigt för in miljöutveck-
lingen i rätta banor.
Vidare måste arbetsrätten anpassas till småföreta-
gens förutsättningar. Bättre villkor för provanställ-
ningar och en allmän arbetslöshetsförsäkring som
undviker ständig rundgång är andra åtgärder som
måste till. Inom den s.k. gröna sektorn kan många nya
jobb tillskapas.
Fru talman! I budgetpropositionen blåser rege-
ringen upp siffrorna vid beräkningen av hur många
som skall komma att omfattas av de arbetsmarknads-
politiska åtgärderna på ett orealistiskt sätt. Min be-
dömning är att regeringen överskattar effekterna av
sina förslag med i storleksordningen 200 000 perso-
ner.
Det är viktigt att unga människor ges goda möjlig-
heter att komma in på arbetsmarknaden. Ungdom-
spraktiken som infördes 1992 har räddat en hel ung-
domsgeneration från passivitet och bidragsanpass-
ning. Detta väl fungerande system vill nu regeringen
byta ut mot en ungdomsintroduktion. Men denna har
dess värre en utformning som innebär att väldigt få
ungdomar kommer in på arbetsmarknaden via denna
åtgärd.
För närvarande omfattar ungdomsintroduktionen
inte mer än ungefär 1 500 ungdomar, medan mer än
50 000 är engagerade i ungdomspraktik. Hur skall
dessa 50 000 kunna växlas över till ungdomsintro-
duktion fram till det instundande halvårsskiftet? Låt
oss i stället behålla det nuvarande systemet som vi vet
fungerar bra i stället för att göra ett experiment med
ett nytt system som har stora utsikter att misslyckas.
En annan grupp som måste ägnas särskild upp-
märksamhet är de långtidsarbetslösa. Här vill vi i
Centern skapa ett nytt system som kallas personligt
rekryteringsstöd. Stödet som skall knytas direkt till
personen i fråga skall denne alltså kunna ta med sig
till sin blivande arbetsgivare. Rekryteringsstödet skall
utgå under sex månader så snart han eller hon har
erhållit anställning med avtalsenliga villkor.
Fru talman! En väldigt stor del av den politiska
debatten i dag handlar om att fördela skuldbördan för
den rådande ekonomiska och sysselsättningsmässiga
krisen. Jag tycker att det är viktigare att se framåt och
diskutera hur vi skall lösa situationen. Men jag vill
ändå ägna bara ett par meningar åt att klarlägga his-
torien.
Sommaren och hösten 1991, i slutet av den förra
socialdemokratiska regeringsperioden, ökade arbets-
lösheten med 8 000 personer per månad och syssel-
sättningen minskade med 13 000 personer per månad.
Sensommaren 1994, i slutet av fyrklöverregeringens
regeringsperiod, minskade antalet arbetslösa med
6 000 per månad och antalet sysselsatta ökade med
13 000 per månad.
Den regering som tillträdde hösten 1991 fick ta
över en ekonomi och arbetsmarknad i stark tillbaka-
gång och en bank- och finanssektor med allvarliga
problem på väg mot en akut kris.
Den regering som däremot tillträdde hösten 1994
fick ta över en situation, där 80-talets alla följd-
problem ännu inte var lösta, men där ändå företagen
börjat investera och nyanställa. Ekonomin hade åter
börjat växa.
I den gångna valrörelsen var arbetslöshetssituatio-
nen med rätta en mycket stor fråga. Socialdemokra-
terna hävdade att den dåvarande regeringen hade gett
upp kampen för jobben. I stället utmålade man sig
själva som garant för att människor skulle komma i
arbete.
Men valrörelsens retorik har nu devalverats. Re-
geringen kalkylerar med att arbetslösheten kommer att
ligga kvar kring tioprocentsnivån i slutet av mandat-
perioden. Borta är talet om en snabb halvering av
arbetslösheten.
När fyrklöverregeringen föreslog sänkt ersättning i
a-kassan bussade Socialdemokraterna stora massor av
folk till Stockholm. De eldades med tal om den för-
färliga regeringen. Men sedan slog ni socialdemokra-
ter tyst till reträtt och gav upp löftet om höjd ersätt-
ningsnivå. Nu föreslås dessutom en sänkning i sjuker-
sättningsnivåerna.
På hemmaplan i Norrbotten har Anders Sundström
lovat återflöde av vattenkraftsvinsterna till de produ-
cerande regionerna. Det har dess värre aldrig det
socialdemokratiska partiet ställt upp på här i riksda-
gen. Även på detta område slog Anders Sundström
tyst till reträtt före valet.
Före valet sades att alla ungdomar skulle garante-
ras jobb inom 100 dagar. Fyra månader och tre dagar
efter regeringstillträdet har detta löfte förvandlats till
en målsättning utan konkret innehåll. Ungdomar un-
der 20 år skall dessutom sparkas ut ur a-kassan.
Valrörelsens vackra tal om satsning på småföreta-
gen för nya jobb har förvandlats till en kontraproduk-
tiv återställarpolitik.
Under valrörelsen åkte Anders Sundström land
och rike runt. Retoriken flödade och beskrev allt ont
som den förra regeringen hade gjort. Arbetslösheten
berodde främst på den dåvarande arbetsmarknadsmi-
nisterns genuina illvilja.
Retoriken fick effekt. Särskilt i skogslänen fick
socialdemokratin ett starkt stöd i valet. Dessa väljare
har verkligen fått betalt, men kanske på ett annat sätt
än de hade väntat sig:
Flyttlassen skall börja rulla.
Resurserna till regional utveckling skärs ned.
Viktiga infrastrukturprojekt som Botniabanan och
Atlantbanan får stryka på foten i EU-sammanhang
för Öresundsbron.
EU-stödet till regional utveckling och miljöstödet
till jordbruket tas inte hem.
Studenternas reserabattkort dras in så att den geo-
grafiska närheten till högre utbildning blir än mer
avgörande.
När jag tänker på Socialdemokraternas sysselsätt-
ningspolitik sådan den beskrevs före valet och sådan
som den sedan har visat sig i praktisk politik kommer
jag osökt att tänka på sagan om kejsarens nya kläder.
Det är nu dags att någon utropar: Se, han har ju inga
kläder på sig! Och alla skall då se att arbetsmark-
nadsministern och regeringen står helt nakna, dvs. helt
utan förslag och idéer om hur massarbetslösheten
skall bekämpas.
Avslutningsvis, fru talman, några ord om flagg-
skeppet i regeringens kamp mot arbetslösheten, ny-
anställningsstödet. Efter uppgörelsen med Miljöpar-
tiet skall detta stöd nu kosta 5 miljarder kronor. Enligt
AMS, som torde vara den som bäst kan bedöma effek-
ten av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kom-
mer stödet eventuellt att ge 5 000 nya jobb.
Priset blir 1 miljon per arbetstillfälle, och detta
blir de i särklass dyraste jobb som någonsin har till-
skapats inom arbetsmarknadspolitiken. De allra flesta
jobb som berörs av stödet skulle tillkomma ändå, och
bidrag skall t.o.m. utgå i efterhand till människor som
redan har fått jobb under januari och februari i år.
Den här kostnaden på 1 miljon per arbetstillfälle
kan t.ex. jämföras med effekten av de extra 800 mil-
joner kronor som länsstyrelserna fick under föregåen-
de år för småföretags- och landsbygdsutveckling.
Genom det programmet skapades många nya jobb,
och notan landade i detta fall på mellan 60 000 och
70 000 kr per styck.
Med all rätt gjorde samtliga oppositionspartier i
riksdagen tummen ner för förslaget när det presente-
rades. Miljöpartiet frestades dock så mycket av att
äntligen få vara med och sola sig i regeringsglansen
att man övergav sin kritiska inställning till förslaget
och numera tycker att det är bra. Förändringarna som
åstadkoms var mycket marginella, och förslaget är
fortfarande lika dåligt.
Miljöpartiet sålde ut sina ambitioner om skatte-
växling och gröna jobb. Som tack för att man räddade
Anders Sundströms politiska liv fick man ett allergi-
saneringspaket på 2 miljarder, vilket jag dess värre
inte tror kommer att ge särskilt mycket effekter.
Det här anställningsstödet, fru talman, har getts
litet olika namn. Först döptes det till NYS, och det
tycker jag var en bra förkortning, eftersom förslaget
till stora delar är nys. Sedan döpte regeringen om det
till RAS, och Miljöpartiet tolkar tydligen förkortning-
en RAS som Rädda Anders Sundström.