Herr talman! Vi har diskuterat sysselsättning i
allmänhet och arbetslöshet i synnerhet under nästan
fyra timmar. Regeringen har lagt fram ett antal förslag
som har diskuterats.
De nya uppgifter som kommer efter hand är tyvärr
betydligt mer negativa än de besked som gavs i soci-
aldemokraternas valpropaganda. I budgetpropositio-
nen står det att vi når en arbetslöshet på 5 % först
1998, i bästa fall. Långtidsutredningen, som kom i
veckan, talar om en arbetslöshet på 5 % år 2010. I
budgetpropositionen står det att det skall vara en total
arbetslöshet på 10 % år 1998.
Hur ser det ut lokalt och regionalt? Vi har talat en
del om det. Vissa har tagit upp sina hemorter. I min
hemkommun Tidaholm, som är ett gammalt bruks-
samhälle, är arbetslösheten mycket hög. Där är den
högst i Skaraborgs län. Av ca 13 000 invånare är den
här veckan 1 535 personer inskrivna på arbetsför-
medlingen. Det är den högsta siffran någonsin. Om
man tittar på vilka som är inskrivna finner man att det
är en överrepresentation av kvinnor och ungdomar.
Nästan alla ungdomar som går ut skolan hamnar i
arbetslöshet. Nästan ingen får ett jobb.
Jag har ägnat veckan åt att tala med ett ganska
stort antal småföretagare. Jag har frågat hur de ser på
situationen, om de kommer att utnyttja det nya riktade
anställningsstöd som tydligen kommer nu. Svaren är
genomgående negativa. Någon har svarat att man
kanske kommer att använda det, men man skulle ändå
ha nyanställt personal. Om företagarna skulle se bi-
draget som något positivt skulle det gälla under en
längre period. Som vi vet kommer detta RAS att gälla
under tolv månader. Genomgående säger man att en
generell sänkning av arbetsgivaravgiften är mycket
effektivare. Detta förslag är alltså ganska dåligt.
Det är betydligt viktigare att man t.ex. kan låna
pengar i bankerna och att räntan är låg. Med de peng-
arna kan man investera. I dag är räntan tyvärr alldeles
för hög. Detta är nog på sikt den säkraste vägen för att
nå målet med nya fasta jobb inom småföretagen.
Ett annat problem i dag är kostnadsläget när det
gäller råvaror. Flera småföretagare har sagt till mig att
priserna på t.ex. aluminium mer än fördubblats på ett
år. Det kan de inte kompensera sig för. Aluminium är
en mycket viktig råvara för många mindre företag
som arbetar med högteknologi.
Herr talman! många arbetslösa går i dag i olika
utbildningar. Det är bra. Det gäller bara att man utbil-
das till arbete. Jag har i mina samtal stött på företag
som har klagat över att de inte har fått kompetenta
sökande till lediga platser trots att det i dag finns en
enorm utbildningssektor för vuxna.
Kompetensutvecklingen är viktig, vilket har påpe-
kats här tidigare, bl.a. av Bertil Persson.
Jag skall avsluta med en specialfråga. Det gäller
finansiering av studier för kommande jobb. För vux-
enstuderande finns i dag ett myller av olika sätt att
finansiera studierna. Troligen tillkommer ett nytt
bidrag för dem som skall bedriva naturvetenskapliga
studier. Om det som står i tidningarna i dag är riktigt
pågår just nu förhandlingar mellan Socialdemokrater-
na och Vänsterpartiet i den här frågan.
Jag tror inte att det behövs nya studiefinansie-
ringssystem. Jag tror att de som finns räcker till. Det
som behövs är en samordning av de system som finns
i dag.
För några år sedan satsade den borgerliga rege-
ringen massivt på vuxenstudier för arbetslösa inom
folkbildningen, komvux och andra utbildningsanord-
nare. Den satsningen följdes upp och gäller också
under det nu pågående året.
En ny finansiering inrättades, särskilt vuxenstudi-
estöd för arbetslösa, SVUXA, som handhas av Cent-
rala studiestödsnämnden, CSN. Från början var sam-
ordningen inte så bra mellan arbetsförmedlingen, som
valde ut arbetslösa som skulle studera, och CSN som
beviljade vuxenstudiestöd. Många studerande kom i
kläm och tvingades avbryta sina studier.
Sedan dess har det varit ett mycket bra samarbete
mellan berörda myndigheter, men i år är vi delvis
tillbaka i den gamla ordningen med bristande sam-
ordning, där en hel del studerande kommer i kläm.
Det finns en ettårsregel för SVUXA som gör att folk
nu i januari har slutat studera och inte får den hägran-
de högskolebehörighet som man hade räknat med att
få i maj. I stället går de ut i öppen arbetslöshet. Ar-
betslinjen, som regeringen talar så vackert om, får ge
vika för stelbent behandling av människor efter para-
grafer.
Om arbetsförmedlingen kan ställa upp beror
mycket på vilken arbetsförmedling man lyder under,
alltså vilken kommun man bor i. Till saken hör också
att det nya stödet för naturvetenskapliga studier också,
enligt massmedierna, kommer att få samma utform-
ning som SVUXA. Då gäller det att man ser över hela
systemet med studiefinansieringen. Det är väldigt
viktigt.
Jag har talat med bl.a. handläggare på Arbets-
marknadsdepartementet om det här problemet. De
hänvisar till den målstyrning som råder inom AMS
och att denna målstyrning kastar ut vissa studerande i
öppen arbetslöshet i en kommun, medan man kan
fullfölja studierna om man bor i en annan kommun.
Det tycker jag inte är särskilt tillfredsställande.
Jag vet också att CSN har skrivit till regeringen i
frågan. Det är på tiden att något görs så att det vackra
talet om arbetslinjen också genomförs i den verklighet
där de arbetslösa befinner sig.