Herr talman! Jag börjar med att tacka Christina Axelsson för de vänliga orden. Det var snällt sagt!
Jag sitter inte med i regeringen, skriver propositioner eller är så operativt delaktig. Naturligtvis tror jag också att det säkert hade sett annorlunda ut om det hade varit en majoritetsregering till fullo bestående av Centerpartiet.
Men precis som ni under den förra perioden tvingades lyssna på andra partier är det här också en koalitionsregering där man diskuterar med varandra och kommer fram till en gemensam hållning. Sedan är man överens om den och försvarar den. Det är därför som jag understryker att det ändå är ett gemensamt ansvar för regering och riksdag att helheten till sist måste bli bra när det gäller vägningen mellan kollektivtrafik och vägar. Det är, som både jag och Jörgen Johansson liksom flera andra har understrukit, kommunicerande kärl.
Om vi nu får in mycket pengar som "öronmärks" till vägsatsningar måste självfallet staten och regionen, precis som man gör kring Citybanan, ta ett större ansvar för att satsa kraftfullt och direkt på kollektivtrafiken.
Dessutom, som också har påpekats i debatten, går 80 procent av kollektivtrafiken på vägar i vårt land. Det är en något mindre andel i Stockholmsregionen, men en väldigt stor del av kollektivtrafiken går på våra vägar.
Hav förtröstan, Christina Axelsson, jag är övertygad om, i synnerhet när vi har en växande klimat- och miljödebatt, att alla partier i den här kammaren kommer att vara mycket angelägna om att se till att vi får kraftfulla satsningar på kollektivtrafiken, även om det inte står tydligt uttryckt att just trängselskatten ska öronmärkas för kollektivtrafik så som Christina Axelsson skulle ha velat skriva det. Men det kommer. Jag lovar, Christina, för det är bråttom. Det blir mer pengar till både vägar och järnvägar i höstens budget.