Fru talman! Jag har med spänning lyssnat på den mycket gedigna för att inte säga långa debatten om trängselskatten i dag. Det är faktiskt en väldigt spännande, intressant och givande debatt, därför att den belyser ganska många märkligheter som väljarna brukar beskylla oss politiker för, att vi ibland är emot saker bara för att det är fel avsändare och att vi inte pratar om det som frågan handlar om. Jag tycker att framför allt Socialdemokraternas agerande i den här frågan är mycket intressant att studera.
Kristdemokraterna har, vilket är bekant för våra väljare, haft en ganska splittrad hållning i frågan om trängselskatten. Den ståndpunkt vi enades om var att vara emot trängselskatten. Men det har varit flera kristdemokrater, ledande kristdemokrater, som tydligt har deklarerat att de har varit för hela tiden.
Att frågan har varit så svår för oss kristdemokrater att ta ställning till beror på att det har handlat om sakfrågan om man ska använda ekonomiska styrmedel i miljösyfte, vilket i grunden är något positivt om man är kristdemokrat.
Sedan har det också varit frågan om demokratin, det demokratiska sveket, och hur frågan har hanterats. Det var det som gjorde att vi kristdemokrater landade i ett nej. Vi tyckte att det var helt absurt att man kunde gå till val på att lova att man absolut inte ska införa trängselavgifter och sedan göra det ändå. Sättet man gjorde det på, utformningen, var inte ordentligt genomtänkt. Det var mycket problematiskt.
Själv har jag hela tiden varit för. Jag hade också i mitt personvalsmaterial att jag tycker att det är positivt med trängselavgifter. Jag är bara glad för den utveckling vi ser nu. Men det är ändå viktigt att visa varför det har varit en svår fråga för många kristdemokrater.
En av de intressanta sakerna i debatten i dag är till exempel det som Birgitta Eriksson tog upp: Det väljarna är beredda att betala för är det som stod på valsedeln. Men valsedelns utformning var ju just en av de problematiska demokratiska aspekter som vi tyckte var så viktiga. Väljarna i Stockholms stad hade inte möjlighet att säga ja till trängselskatter utan den väldigt snäva formulering som stod på valsedeln. Vi ville ha ett klart ja eller nej utan undertexter för att slippa dessa konstiga tolkningar. Vi ville också att det skulle vara likadana omröstningar över allt i hela länet.
Christina Axelsson stod här i talarstolen och sade att hon skulle ha röstat ja om hon hade fått rösta. Men hon fick inte rösta, för hon bor liksom jag i Huddinge kommun, och i Huddinge såg Socialdemokraterna till att väljarna i vår kommun inte fick vara med i omröstningen.
Det är spännande att höra vänsterpartister och socialdemokrater lovsjunga taxin som kollektivtrafikslag. Är man taxiåkare kanske man tycker att det känns bra för samvetet om taxi kan kallas kollektivtrafik. Taxi är bra för näringslivet, och det är bra för samhället att det finns en väl fungerande taxinäring. Men om man kallar taxi för kollektivtrafik har man i varje fall inte pratat med den ensamstående småbarnsmamman om vad kollektivtrafik är.
När man använder pengarna till att bygga mer vägar blir det bättre framkomlighet. Det blir bättre framkomlighet för bussarna och för färdtjänsten. Jag har varit färdtjänstkund. Jag vet att ett av de stora problemen när man åker färdtjänst är att det tar sådan hiskligt lång tid. Jag är ganska övertygad om att också färdtjänstkunderna kommer att vara ganska glada när de kommer fram snabbare i trafiken i Stockholm.