Herr talman! Det är många som har uttalat
välgångsönskningar inför slutförhandlingarna. Jag
vill naturligtvis sälla mig till dem innan statsrådet
Dinkelspiel försvinner från kammaren. Det kan
också finnas anledning att gratulera till de
framgångar som faktiskt har åstadkommits i de
förhandlingar som hittills har varit.
Kritikerna till ett EU-medlemskap har i olika
sammanhang dragit upp det ena området efter det
andra, där man just har demoniserat EU och våra
motparter. Men på det ena området efter det andra
har vi faktiskt kunnat se att vi har fått gehör för våra
synpunkter.
Frågor på miljöområdet rör sig i vår riktning. Vi har
åstadkommit ett frihandelsavtal med Baltikum som
förmodligen inte alls hade kommit till stånd om inte
Sverige hade drivit på. Vi har fått textilkvoter som
väl stämmer överens med vår fria import. Vi har
lyckats åstadkomma en nordisk klausul. Vidare har
vi fått gehör för en ökad öppenhet och insyn i
arbetet i den europeiska unionen.
Jag vill i detta sammanhang fråga statsrådet
Dinkelspiel om han kan ge några indikationer på
hur en deklaration om offentlighetsprincipen kan
komma att se ut och vilken status en sådan
deklaration kan få i fortvarighetstillståndet.
Det är ju ingen rigid och negativt inställd motpart
som vi har att göra med, utan det är en motpart som
försöker att sätta sig in i Sveriges problem och
försöker att gå till mötes där det är möjligt.
Herr talman! Vid det här laget har nog de flesta
förstått att EU inte är någon kvinnofälla. Jag skall
ta upp något om kvinnornas villkor. EU:s
lagstiftning är definitivt ett oerhört gott stöd för de
kvinnor som strävar mot ökad jämlikhet i de olika
EU-länderna. Vad gäller EU:s gemensamma
bestämmelser och lagstiftning finns det, även från
svensk utgångspunkt sett, inget att anmärka på.
Det handlar i stället om den nationella viljan att
genomföra och förverkliga de intentioner som lagts
fast i EU-lagstiftningen. I EU:s medlemsländer
liksom i Sverige haltar det betänkligt när det gäller
viljan att praktiskt genomföra de lagar som faktiskt
finns.
Det har kommit en del nya siffror som jag tycker är
ganska intressanta, eftersom de illustrerar den
utveckling som är på gång också för EU-
medlemsländernas kvinnor. Siffrorna gäller
förvärvsfrekvensen i de åldersgrupper som för
utvecklingen framåt, nämligen åldersgruppen 25--
50 år. Frankrike har en så hög siffra som 73,2 %,
England närmare 73 %, Portugal 70 %, Belgien
65,5 % och Tyskland har 63,4 %. Siffrorna är i
paritet med de siffror som Sverige hade för cirka tio
år sedan, vilket visar att någonting händer.
Så sent som i förra veckan lade EU-parlamentet
fram en rapport från Women's Right Committe.
Rapportören, Jessica la Rive, är för övrigt liberal.
Den antagna resolutionen ger konkreta förslag till
hur man kan förbättra kvinnornas situation både
inom EU:s egna organisationer och i
medlemsländerna.
Genom Maastrichtavtalet har EU-parlamentet
möjlighet till ett avgörande inflytande över t.ex.
tillsättningen av kommissionärer. Ett inslag i
resolutionen var att man förutsätter att länder med
två kommissionärer tillsätter en man och en kvinna.
Det finns alltså flera konkreta förslag som EU-
parlamentet har antagit.
Vi har talat om inflytande i institutionerna och att
Sveriges andel rättmätigt skulle kunna innebära 25
platser i parlamentet och 5 platser i rådet. Om man
tittar på de jämförbara länderna visar det sig att det
är i det spannet de befinner sig. Intressant kan vara
att framhålla Sveriges befolkningsutveckling. Vid
en jämförelse med EG:s medlemsländer och övriga
länder i Europa är Sverige det enda land där
födelsesiffrorna ökar varje år. I alla andra länder
minskar födelseantalet. Detta ger en god grund för
EU att visa förståelse för de krav som Sverige har
framställt när det gäller inflytandet i viktiga
institutioner.
Herr talman! Avslutningsvis är det oerhört viktigt
att vi får parlamentets godkännande före
sommaren, därför att vår ambition är att bli
medlemmar från den 1 januari 1995. Att delta i det
europeiska samarbetet är viktigt för att ge tydliga
signaler om att vi skall vara med i den oerhört
viktiga regeringskonferens som börjar 1996, vilken
är så angelägen för den europeiska unionens
fortsatta utveckling. Då skall Sverige vara med!