Fru talman! Utrikeshandelsministern har givit en
fin överblick över världshandeln i stort. Jag delar
också i huvudsak de synpunkter som har framförts.
Jag skulle vilja gå in på några ytterligare spörsmål i
den här debatten.
Sverige har nu under drygt ett år varit medlem i
den europeiska unionen. Vi har väl under det första
året inte märkt så många förändringar till följd av vårt
medlemskap. Men genom medlemskapet har vi blivit
delaktiga i en marknad på 370 miljoner invånare.
Denna marknad, som vi brukar benämna den inre
marknaden, är också oerhört viktig för oss.
Man kan också säga att den inre marknaden nu i
det närmaste är fullbordad när det gäller den fria rör-
ligheten för varor, kapital och tjänster.
Ur näringspolitisk och handelspolitisk synpunkt
utgör också den inre marknaden ett kärnområde i EU-
samarbetet. Helt klart ger denna marknad förutsätt-
ningar för ökad handel över gränserna och därmed
också skärpt konkurrens mellan företagen. En väl
fungerande marknad är också av stor betydelse för
Sveriges ekonomi.
Fru talman! Jag skulle i det här sammanhanget
gärna vilja ta upp några småföretagsfrågor. Dessa har
nämligen också i allra högsta grad betydelse för han-
deln. Företagsfrågor och sysselsättningsfrågor är
också en stor angelägenhet både för EU och för övriga
länder.
EU har ju under lång tid arbetat fram olika pro-
gram för att förbättra småföretagens villkor. För Sve-
rige är det av avgörande betydelse att vi kan delta i de
olika EU-program som gynnar småföretagen.
Kommissionen har arbetat fram en rapport, som
lades fram vid EU:s möte i Madrid i december 1995. I
den rapporten framhålls nödvändigheten av att förenk-
la administrativa formaliteter, säkerställa en bättre
tillgång till information, utbildning och forskning,
eliminera hinder för de små och medelstora företagen,
främja en internationalisering av dessa företag samt
förbättra företagens finansiella miljö.
Jag tror att alla dessa åtgärder är nödvändiga. Det
är också väsentligt att man inriktar åtgärderna dels på
att ge befintliga småföretag möjlighet att växa, dels på
att underlätta framväxten av nya småföretag. Det är
också det bästa sättet att långsiktigt öka sysselsätt-
ningen.
Det är också ett samhällsintresse att hjälpa de små
och medelstora företagen så att de får tillgång till bl.a.
information och sakkunnig rådgivning om främmande
marknader och avsättningsmöjligheter för svenska
produkter. Exportrådet har här en viktig roll att spela
för att hjälpa svenska företag. Det är också bra att det
här arbetet kan ske regionalt, t.ex. i samarbete med
ALMI Företagspartner.
Fru talman! Utrikeshandelsministern gjorde en bra
redovisning av utrikeshandelns utveckling och dess
möjligheter men också av en del av dess problem och
vad som måste göras. En viktig pelare i det arbetet är
WTO och det s.k. WTO-avtalet.
Det samlade regelverket för WTO har nyss trätt i
kraft, och det får nu bilda en ram för det nya, sam-
manhållna handelsregelverket. Det har också fått till
uppgift att underlätta genomförandet och tillämpning-
en av avtalet och även att främja dessa målsättningar.
WTO blir därför ett forum för framtida handelsför-
handlingar, och som vi hörde av Mats Hellström finns
det ytterligare att göra.
Vi kan väl konstatera att avtalet ur svensk synvin-
kel måste anses vara mycket tillfredsställande. Och
det har ju även rått en stor politisk enighet om avtalet,
också om framtiden. I avtalet ingår bl.a. nya frågor
som tjänstehandel, immaterielrätt, investeringsfrågor
samt jordbruk och teko. WTO-avtalet är därför ett
viktigt led i liberaliseringen av världshandeln, och det
ger förutsättningar för välfärdsvinster. Det betyder
fördelar både för näringsliv och för konsumenter.
Bl.a. skapas viktiga marknadsöppningar för svensk
industri. Samtidigt får svenska konsumenter lägre
priser på importerade varor och tjänster.
Även ur u-ländernas synvinkel har WTO-avtalet
klara fördelar. U-länderna har i flera fall getts särskil-
da både övergångsregler och undantagsregler. Man
förutsätter också att i-länderna skall samarbeta med u-
länderna för att underlätta denna anpassning till avta-
len. Härigenom finns det också en bred anslutning till
WTO-avtalet från u-ländernas sida. Det upplevs då
som särskilt positivt att både jordbruket och tekova-
rorna finns med i avtalet.
Sammanfattningsvis anser jag att WTO-avtalet ut-
gör en mycket bra grund för att ytterligare stärka
handeln mellan olika länder. Det är viktigt, precis som
Mats Hellström sade, att om WTO skall kunna fortsät-
ta att utveckla ett starkt och relevant regelverk måste
organisationen inte bara kunna fortsätta frigörelsen av
världshandeln utan också kunna ta sig an de nya han-
delsfrågor som omvärlden ger upphov till. Jag vill
önska lycka till vid det kommande Singaporemötet.
Fru talman! Jag skulle också vilja beröra något om
nya eller nygamla marknader. Under den tid då vi
hade sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika var
vår handel med detta land mycket blygsam. Såväl
handel som investeringar var på en synnerligen låg
nivå under många år. Vår export var t.ex. ca 400 mil-
joner 1992.
Efter apartheidregimens fall och att man fått en ny
regering efter demokratiska val, har handeln tagit fart.
Landet, som ju i och för sig har stora rikedomar i
naturtillgångar, har mycket stora investeringsbehov
för att komma i kapp olika behov.
Industrin har under sanktionsåren inte haft möjlig-
het att skaffa modern teknik. På infrastruktursidan
behöver både telefonnätet och mobiltelefonnätet byg-
gas ut. Det råder stor brist på bostäder. Likaså kom-
mer utbildningsinsatserna att markant öka. På alla
dessa områden har Sverige mycket att tillföra landet.
Jag menar därför att det är väsentligt att Sverige på
olika sätt medverkar till att handelsutbytet med Syd-
afrika ökar.
Vi har redan fått en god start. Under 1995 var vår
export närmare 4 miljarder, vilket är nästan en tio-
dubbling sedan sanktionerna avskaffades.
Här finns dock mycket mer att göra. Jag var med i
en delegation från näringsutskottet som besökte Syd-
afrika i höstas. Vi fick ett mycket positivt bemötande,
och vi mötte ledande företrädare för både parlament
och regering, som uttryckte en önskan om ett ökat
utbyte mellan våra länder.
Det fanns också ett klart önskemål om att bygga
upp ett nätverk mellan svenska småföretag och småfö-
retag i Sydafrika. Jag hoppas att detta önskemål skall
kunna tillgodoses. Jag skulle vilja fråga Mats Hell-
ström om någon från regeringen vill medverka till att
ett sådant nätverk kan byggas upp.
Fru talman! Jag började med att uttrycka mig po-
sitivt om vårt medlemskap i den europeiska unionen.
Men detta har också på en del håll inneburit vissa
bekymmer. Det finns då ett näraliggande bekymmer,
och det gäller framför allt norska gränsen. Genom att
Sverige är medlem och Norge icke är medlem har
gränspassagen mot Norge försvårats på ett ganska
påtagligt sätt. Framför allt gäller det transporter av
livsmedel men också transporter av levande djur över
gränsen.
Självfallet beror svårigheterna att passera gränsen
på godsets art, men t.ex. för en transportör som har
med sig gods från flera olika avsändare med olika
livsmedel är livsmedelskontrollen och tullhanteringen
av detta gods både tidsödande och kostnadskrävande.
Det kan ta timmar för en långtradare att komma över
gränsen. Detta är inte acceptabelt. Handeln mellan
Sverige och Norge tar faktiskt skada av ett sådant här
krångligt förfarande. Jag förstår att man har diskuterat
fiskefrågor, men det finns också andra frågor som det
är önskvärt att man tar upp.
Eftersom Norge är ett land med lika stränga mil-
jö- och hälsoskyddsbestämmelser som olika EU-
länder har, borde man kunna komma fram till uppgö-
relser som gör att denna omfattande gränsklarering
kunde avskaffas.
Tullkontrollen behövs i och för sig för att ta in vis-
sa avgifter, men med den moderna datateknikens
hjälp borde detta vara möjligt att åstadkomma på ett
enklare sätt. Jag vill fråga Mats Hellström om det
finns någon möjlighet att agera här, så att man under-
lättar passagen mot Norge när det gäller transporter av
olika varor.
Fru talman! Jag har nu berört några områden där
det ytterligare går att utveckla handeln med vår om-
värld. Jag tror också att det är viktigt för oss alla att vi
kan fortsätta att liberalisera och undanröja hinder för
handel mellan olika länder. Det tjänar alla på, och inte
minst stärker det allas vår välfärd.