Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utrikespolitisk debatt

KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp), 1996-02-14 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag ställde fyra frågor och har fått

kommentarer och svar på två. Det tackar jag för. Det

finns möjlighet att återkomma till de andra två senare.

När det gäller nazismen håller jag helt med utri-

kesministern om att det handlar om att ge utbildning

och upplysning till ungdomar.

Jag talade i mitt tidigare anförande om tidspers-

pektiv. Vi kan anlägga ett annat tidsperspektiv i detta

sammanhang. Om någon skulle ha talat till oss, som i

dag är mellan 50 och 60 år, när vi var tonåringar om

år 1900, så hade vi naturligtvis tyckt att det var anno

dazumal. Det hade ju varit två världskrig däremellan.

Det är detta tidsperspektiv som dagens tonåringar har.

50 år tillbaka i tiden, det var då nazismen härjade. Vi

måste tänka på detta för att förstå att ungdomar kan

tjusas av detta. I detta sammanhang har vi en mycket

viktig uppgift. Jag menar att också regeringen har en

uppgift att gå ut och markera, vara tydlig och ge dessa

signaler. Och jag är tacksam för det svar som jag fick.

Den andra frågan gällde diskussionen om gemen-

sam säkerhet. Utrikesministern övertolkade mig ge-

nom att säga att vi skulle vara beredda att öppna för

ett NATO-medlemskap. Vad jag åsyftade var den

diskussion som förekom för mindre än ett år sedan,

när vi från Folkpartiets sida ville diskutera vad en

NATO-utvidgning skulle innebära. Det var inget

ställningstagande från vår sida, utan det var en öppen

diskussion i ett öppet demokratiskt samhälle. Men en

sådan diskussion fick man alltså inte föra i denna

försvarsberedning. Det var detta som var poängen i

det hela. Nu säger utrikesministern i dagens deklara-

tion: "Diskussionen om NATO:s utvidgning befinner

sig i gränslandet mellan det gamla och nya sättet att se

på säkerhet i Europa." Det var ju just detta som vi

ville diskutera. Utrikesministern säger också: "Det

NATO vi ser leda fredsstyrkan IFOR i Bosnien i dag

är inte detsamma som före det kalla krigets slut." Det

är dessa saker som vi öppet ville diskutera, och vi

ville se vad det kommer att innebära om vi drar ut

linjerna 10-20 år framåt i tiden - ett scenario helt

enkelt, utan några bindningar.

Vi är tacksamma och glada över att det nu är en

annan tingens ordning. Det var detta jag menade när

jag talade om tövan och tvekan.

När det gäller Bosnien finns det nu chans till en

fredlig utveckling. Utrikesministern berörde Europas

och Sveriges ansvar för att bidra till utvecklingen av

ett civilt samhälle i Bosnien. Hon talade om behovet

av respekt för demokratiska normer. Om freden i

Bosnien skall bli bestående måste förutsättningar

skapas för demokratisk utveckling i hela landet. I

detta sammanhang kan Sverige göra en insats. Bristen

på mångfald i medierna och svårigheten att skapa

nationella politiska partier är de viktigaste hindren för

demokratisering av hela landet.

Jag skulle vilja vädja till utrikesministern att hon

särskilt tar upp frågan om mångfald i medierna i sina

kontakter med den bosniska regeringen. Jag vill ställa

ytterligare en konkret fråga till utrikesministern om

hon är beredd att aktivt bidra till demokratiserings-

processen genom särskilda demokratibiståndsinsatser

från Sverige.

Jag skulle också vilja kommentera det som Eva

Zetterberg sade om EU-medlemskap. Hon menade på

att detta inte skulle vara en EU-debatt. Men det är

väldigt svårt att undvika att komma in på EU i en

utrikespolitisk debatt. Hon hänvisade till att vi skulle

diskutera detta vid ett senare tillfälle. Det hör natur-

ligtvis mycket nära ihop med en utrikespolitisk debatt.

Det är riktigt att man i dag kanske uppfattar åtminsto-

ne Eva Zetterberg som mer positiv till EU, om man

jämför med det som vi under årens lopp har hört här

när Gudrun Schyman har härjat i denna sal och med

alla medel försökt att förhindra att Sverige går in i

detta samarbete.

Tydligen försöker man i Vänsterpartiet i alla fall

vara litet pragmatisk - åtminstone gäller det Eva

Zetterberg. Man försöker gilla läget och vara kon-

struktiv i den här diskussionen. Ändå är det litet

märkligt att en av de stora saker som Eva Zetterberg

här håller fram är frågan om en utträdesparagraf. Det

är det viktiga - nu skall vi se hur vi kan ta oss ur det

här och då måste det finnas en paragraf för detta.

Jag menar att det även här när det gäller Eva Zet-

terberg noteras ett tövande och ett tvekande. Det är

inte fråga om det positiva som vi som tror på hela

idén med EU som ett fredsarbete försöker lyfta fram.

Men det är ju det som skall sättas upp på dagordning-

en, inte det försiktiga tassandet och diskussionen om

en utträdesparagraf!

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp): Utrikespolitisk debatt (1996-02-14) — PRESS0