Herr talman! Det problem, den rävsax, som Mil-
jöpartiet har försatt sig i lyser igenom. Gudrun Lind-
vall säger nu - och inte bara med mitt selektiva lyss-
nande, utan hon säger det faktiskt - att miljöbalken är
viktig för att man skall kunna styra utvecklingen. Det
är väl sant, herr talman, att miljöjuridiken är viktig.
Men om man skall styra utvecklingen kan det ju vara
bra att veta vart man skall styra, så att säga. Det har
sina poänger att veta vart man är på väg. Om man får
reda på det först efter att man har givit sig av på resan
så kan det lätt skapa litet trassel. Det är det som
kommer att inträffa för Miljöpartiet.
Nu gör naturligtvis Gudrun Lindvall som hon bru-
kar på det sättet att hon ger sken av att miljöproble-
men och deras existens har blivit uppenbara först
genom Miljöpartiets tillkomst. Det är ju inte riktigt på
det sättet. De här problemen har funnits och diskute-
rats med viss tydlighet under rätt lång tid, om man
uttrycker det försiktigt.
Vad jag menar är bara att det på något sätt är dags
att börja gå från detta att koncentrera sig på att mil-
jöproblemen existerar till att i stället försöka anvisa
lösningar som har förutsättningar att bli framgångsri-
ka. Då är ju, tror jag, en satsning på en ny utveckling
av näringsliv och ekonomi det kanske mest verknings-
fulla sättet.
Men skall man lyckas med det måste man åstad-
komma instrumenten. Däri ryms allting från en skat-
teväxling till en lagstiftning som mycket tydligt under-
lättar för en sådan utveckling. Det är det jag menar;
att varken miljöbalken eller det här dokumentet - som
jag bara har hunnit ögna igenom - ger en färdriktning
och instrument åt det hållet. Detta, herr talman, borde
Gudrun Lindvall och Miljöpartiet ha uppmärksammat
och möjligen försökt att göra något åt.