Herr talman! Jag kan gärna säga att från Miljöpar-
tiets sida räcker inte detta. Vi vill nog vara med och
utforma politiken, på samma sätt som vi vill vara med
och utforma politiken på andra områden - socialpoli-
tik, finanspolitik, skattepolitik osv. Där skulle man
aldrig acceptera att få en rapport per mandatperiod.
Jag skulle också vilja ställa en del andra konkreta
frågor. Det sägs att inom en 25-årsperiod skall man
avsätta 250 000 hektar skogsmark. Det finns ingen
tidsangivelse för det här. Vad som nu händer med
mycket ur- och naturskog är att det avverkas som
aldrig förr. Menar man verkligen att vi under de här
25 åren skall få ytterligare 250 000 hektar avsatta?
Miljövårdsberedningen säger att ungefär 700 000
hektar behöver skyddas. Man tror att skogsägarna
möjligtvis kan skydda en del. Miniminivån är alltså
250 000 hektar. Om målet är att vi om 25 år skall ha
ett skydd för 2 % av skogen innanför skogsodlings-
gränsen så måste jag säga att ambitionen har sjunkit
rejält. Och det finns inte någon tidsangivelse. När
skall det här ske?
Det finns heller ingen tidsangivelse när det gäller
t.ex. myrskyddsplaner. Det finns ingenting som säger
vad som skall ske med kalkningen. Är vi nöjda med
dagens resultat att 45 % av de sjöar som behöver
kalkas blir kalkade?
Är miljöministern nöjd med dagens biologiska
mångfald, som enligt Artdatabanken och Mats
Forslund, en av de duktigaste biologerna i landet,
aldrig någonsin har varit så klämd som nu? Är det på
den här nivån den skall bevaras? Eller finns det några
ambitioner från regeringens sida att faktiskt se till att
vi återhämtar den biologiska mångfald som har gått
starkt nedåt under de senaste 20 åren? Det står
"bevara" överallt. Var finns ambitionen? Det skulle
jag vilja veta.
Jag skulle också vilja veta när regeringen avser att
komma med mera konkreta förslag på kemikalieom-
rådet. Jag tycker att det är bra med ett generellt an-
greppssätt. Det har Miljöpartiet motionerat om. Men
när återkommer man med mer konkreta förslag? Här
svävar det också. I mångt och mycket säger man att
man skall höra med EU. I vissa fall finns det tidsangi-
velser. Men mycket är frivilligt. Räknar regeringen
med att det här i första hand skall klaras på den frivil-
liga vägen? Eller är det rädslan för EU som gör att
man inte vågar vara mera konkret?