Herr talman! Herr statsråd! Alla här i riksdagen har
klart för sig vad som ligger bakom bildandet av EG
eller EU, nämligen behovet av att förebygga ett
nytt krig. EU är i grunden en organisation
tillkommen för fred och frihandel. Den har sina
fyra kända friheten, dvs. friheten att röra sig över
gränserna för varor, tjänster, kapital och
människor.
De mervärden som Sverige får genom att ansluta
sig till EU är helt uppenbara för många. Andra är
tveksamma eller motståndare till ett medlemskap.
Kunskapen om EU:s mål och medel är nyckeln till
ett ja till medlemskap. Ulf Dinkelspiel vet att det
är min käpphäst, nämligen att föra ut kunskap som
familjen Svensson begriper, som automatiskt slår
sönder nej-sidans konstruerade och många gånger
falska motargument. Den enda populära
informationsbroschyren som distribuerats till
landets hushåll är enligt min uppfattning svårläst
och rörig. Typografin på den hör mer hemma i
industrireklamen än i en mänsklig kontakt med
familjen Svensson. Jag visar upp den här så att ni
kan se hur den ser ut. Jag tror inte att den
kommunicerar på rätt sätt.
Jag hoppas emellertid att Ulf Dinkelspiel som
ytterst ansvarig kan medverka till att intressera TV
för att skapa lättsamma program, gärna med
tävlingsbetonade idéer, som motvikt till de EU-
fientliga programinslag vi levt med i Glashuset med
Bosse Holmström. Det är nästan ett måste om vi
skall vända opinionsvinden till ett kraftigt ja till
EU.
Jag inledde med att tala om freden som en
utlösande faktor bakom tillkomsten av EU. Det
som händer framför våra ögon i Europa, i
Jugoslavien, är ett talande bevis för behovet av ett
säkerhetspolitiskt utvecklat samarbete inom EU.
Det är ett av skälen till att vi i Ny demokrati säger
ja till EU. Men i botten ligger den handelspolitiska
nödvändigheten att Sverige med 75 % av sin export
till EU- och EFTA-länder inte kan ställa sig utanför
en marknad med 380 miljoner människor. Vi måste
vara med och påverka och fatta de beslut som styr
hela grunden för vår välfärd. Så är det ju -- utan en
konkurrenskraftig svensk industri och export skulle
vårt välfärdssystem raskt rämna sönder.
Enligt nej-sägarna skulle Sverige inte få något att
säga till om i EU. Vad är det för nonsens?
Tillsammans med t.ex. Danmark och Norge får vi
fler röster än Tyskland som faktiskt har tre gånger
större folkmängd. Där kan man tala inflytande i
förhållande till antalet människor i Sverige.
Låt oss se på jämställdhetsdebatten. Talet om att
den svenska kvinnans ställning i samhället skulle
försämras genom ett medlemskap i EU är också fel.
EU har en i många stycket tuffare lagstiftning när
det gäller kvinnans rättigheter än vad Sverige har.
I EU gäller t.ex. likalönsprincipen vid samma
arbetsuppgifter för man och kvinna.
Andra är oroliga för att ett svenskt medlemskap i
EU skulle ge oss sämre sociala förmåner. Det är
också fel. Varje land bestämmer sin egen
socialpolitik och sina egna trygghetssystem enligt
tankegången om närhetsprincipen. Besluten skall
fattas så nära de berörda som möjligt. Det är ett
mycket viktigt principiellt ställningstagande från
EU:s sida.
Frågan om ålderspensionen för en person som
arbetat i flera EU-länder är också löst. Pensionen
från respektive land räknas utifrån landets
pensionsregler med hänsyn till intjänandetiden.
Den saken är också klar.
Ett medlemskap i EU kommer också att ge oss
lägre matpriser genom att gränshinder och tullar
försvinner. Det inträffar ju inte genom vårt
medlemskap i EES. Som EU-medlem får vi också
en ökad konkurrens genom att fler butikskedjor
kommer att etablera sig i Sverige. Samtidigt öppnas
möjligheter för svenska livsmedelsföretag att fritt
exportera sina varor till hela Europa.
Vad som däremot oroar mig är de svenska
företagens relativa ointresse och bristande
kunskaper om EU-marknadens möjligheter. Det
gäller inte minst företagens utnyttjande av de
internationella datasystemens informationsbanker.
Är det månne så enkelt att det är språkkunskaperna
som saknas? NUTEK, Exportrådet och
handelskamrarna har här en stor uppgift att fylla.
Det gäller verkligen att utnyttja den snabbt
expanderande informationsteknologin.
Sverige kan inte och får inte isolera sig ifrån
Europas miljöproblem. Det är en annan sida av
saken. Vi måste vara med och påverka miljökraven
inom EU. Vi vet att vi importerar mer än 70 % av
miljöföroreningar luftvägen från EU-länderna.
Samtidigt måste vi medverka till att miljövillkoren
ger lika konkurrensmöjligheter för industrin inom
EU.
Låt mig sedan göra en reflexion när det gäller
alkoholfrågan och EU. Distributionsmonopolets
förespråkare, som i dag gläder sig över ett
eventuellt bibehållet Systembolag och dess butiker,
binder kanske ris åt sin egen rygg. I dag finns det
faktiskt ingen utredning som talar om vad svenska
folket, ja- och nej-sägare till EU, verkligen tycker
i alkoholfrågan när det gäller
distributionsmonopolet.
Medlemskapet i EU innebär också en nödvändig
anpassning till den gemensamma
jordbrukspolitiken, CAP. En sådan anpassning
måste innefatta harmoniseringen av skatter och
avgifter så att konkurrensen sker på lika villkor.
Fram till dess bör Sverige inte ensidigt sänka
gränsskyddet.
EU bedriver i dag en starkt reglerad
jordbrukspolitik. När Sverige erhållit medlemskap
bör vi fortsätta att verka för en avreglerad
jordbruksmarknad inom EU. Verksamheten måste
bedrivas på affärsmässiga grunder, och företagens
vinst och förlust skall kvittas mot andra inkomstslag
i likhet med vad som gäller för andra företag.
Produktionen skall styras av konsumenternas
önskemål på en konkurrensutsatt marknad.
Jordbruket måste då också producera det den
svenska marknaden efterfrågar. Samtidigt måste vi
satsa på utvecklingen av nya grödor, produkter och
teknik i samklang med nationella och
internationella forskningsinstitut. Där måste också
självfallet stor hänsyn tas till hälsosamma och
miljövänliga produktionsmetoder.
Det viktiga regionala EU-stödet till den arktiska
jordbrukszonen har jag kallat nästa område som
jag tänkte nämna. Där anser vi att regeringen fört
en skicklig förhandlingspolitik. Det gäller inte
minst vid veckans aktuella diskussioner i
Stockholm. I dag kommer positiva signaler från
ministerrådets möte om just stödet till
Norrlandsregionen. Det hörde vi också från Mats
Hellström. Om regeringen får gehör för sina senast
framförda förslag till lösningar tror jag att det
säkert blir ett mycket tungt plus i kanten för fler ja
till EU.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga några ord
om Ny demokratis syn på folkomröstningen om
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Om
förhandlingarna avslutas i vår och EG-
parlamenetet fattar beslut om Sveriges
medlemskap i juni föreslår vi en folkomröstning i
juni--juli. Vi vill inte koppla samman
folkomröstningen med de allmänna valen i
september. I dag verkar det tyvärr som om beslutet
om vårt medlemskap i EU inte kommer att fattas
förrän till hösten, och då av ett nyvalt EU-
parlament. Men, herr talman, vi kan alltid hoppas
att EU-parlamentet når fram till ett beslut före
sommaruppehållet.