Herr talman! Jag har inte tillgång till någon aktuell
statistik när det gäller i vilken utsträckning
religionsämnet har behöriga lärare och i vilken
utsträckning barnkunskapsämnet har det. Jag har
ändå den känslan att det finns fler behöriga lärare
inom ämnet religion än vad det finns inom ämnet
barnkunskap. Det har varit en relativt liten
utbildningsvolym i framför allt Göteborg och Umeå
och även i Uppsala.
När det gäller överföringen av timmarna från den
naturvetenskapliga gruppen till den
samhällsvetenskapliga sade jag i mitt anförande att
det främst sker utifrån argument om
religionsämnets allt viktigare roll i ett
multikulturellt samhälle. Jag sade också att dessa
timmar framför allt skall användas för diskussioner
och reflexioner över viktiga frågor som är viktiga
inslag i både samhällskunskap, religionskunskap
och historia.
NO-ämnena är förstärkta även med den här
relativa försvagningen om man jämför med
tidigare. Jag menar att vi kommer att få en mycket
större tyngd i dessa ämnen med den här
timfördelningen. Teknikämnet lyfts också in som
det nya ämne det är.
Samtidigt måste vi poängtera att vi i den här
timplanen har möjligheter till förstärkningar dels
utifrån elevens fria val, dels utifrån skolans sätt att
fördela dessa timmar. Vi har angett att det finns en
möjlighet att reducera timantalet i många av de här
ämnena och ämnesgrupperna med upp till 15 % för
att förstärka andra. Den möjligheten finns
naturligtvis för alla dessa ämnen. Den skall
naturligtvis också räknas in i detta.
Detta är en ny typ av timplan såtillvida att det är en
minimitimplan. Det är en rekommenderad timplan
rättare sagt. Minimitimplanen gäller när man har
reducerat timantalet i en del ämnen med 15 % och
lagt de timmarna någon annanstans. Det statiska
resonemang som man tidigare hade om timplaner
kan man inte föra när det gäller den här timplanen.
Det är också en sak som har förekommit väldigt
mycket i debatten och som har gjort den litet svår
att föra.