Herr talman! Givetvis är det också för mig
angeläget att rikta ett varmt tack till samtliga på
utbildningsutskottets kansli för det utomordentliga
arbetet i samband med läroplansförslagen.
Jag har redan tidigare uttalat ett tack vid ett
utskottssammanträde. Jag gör det mer än gärna
också här.
Herr talman! Det ankommer på mig att föra
utskottets talan i betygsfrågan. Innan jag gör detta
vill jag ge några kommentarer rörande
läroplansarbetet som helhet.
De beslut som riksdagen i dag fattar kommer att
vara av stor betydelse för vårt skolväsende och för
skolarbetet under år framöver. Med dagens beslut
skapas goda förutsättningar för att ytterligare
utveckla vår svenska skola till Europas bästa, vilket
är en ambitiös och nog så viktig och vällovlig
målsättning.
Med tillfredsställelse kan jag konstatera att det i
utbildningsutskottet varit möjligt att i betydande
omfattning uppnå samstämmighet bakom
utformningen av läroplanen. I det sammanhanget
vill jag gärna uttala den uppskattning jag känner av
den öppenhet och strävan till samförstånd som
präglat mycket av arbetet i utskottet. På en rad
områden har vi skrivit oss samman för att
ytterligare understryka och markera vad vi ansett
vara väsentligt. Detta gäller t.ex. det
internationella perspektivet, miljöfrågorna och
skolans ansvar att med kraft motverka
främlingsfientlighet och rasism, där vi gör
tillkännagivanden. Det gäller också skolans
åtgärder för elever med särskilda behov och ett
klart positivt uttalande beträffande skolans
kulturmål. Visst finns det ett antal reservationer
fogade till betänkandet, men det stora flertalet av
dem är antingen närmast en upprepning av vad som
redan står i propositionen eller rena
följdreservationer rörande precisering av timmar
på det praktiskt-estetiska området.
De reservationer som däremot verkligen anger en
helt annan färdriktning än den som markeras i
regeringens proposition är av ett begränsat antal.
De lyser snarare med sin frånvaro. Dock framgår
klart att Socialdemokraterna, till skillnad från
regeringspartierna, vill att läroplanen skall vara
styrande för såväl undervisningens uppläggning och
organisation som skolans arbetsformer. De
markerar därmed en bristande tilltro till
skolpersonalens förmåga och kunnighet när det
gäller att välja och utveckla arbetssätt och
arbetsmetoder. Därmed har de också missat
väsentligheter när det gäller intentionerna bakom
och strävan till förnyelse och positiv
kunskapsutveckling genom en ny och bättre
läroplan och nya kursplaner. Tyvärr visar
Socialdemokraterna här en konservativ blockering,
som föga gagnar skolans utvecklingsarbete. I
närmast alla avseenden och i allt väsentligt har
alltså utskottet ställt sig bakom förslagen i
regeringens proposition om en ny läroplan för
grundskolan för vars utformning skolministern bär
huvudansvaret.
Herr talman! I viktiga avseenden anser jag att vi har
misslyckats med att nå breda
samförståndslösningar i utskottsarbetet, trots att vi
verkligen gjorde betydande ansträngningar för att
uppnå detta. Det gäller dels frågan om skolans
värdegrund, dels betygsfrågan. I båda fallen hade
det varit av betydande och bestående värde att
manifestera enighet.
Marianne Jönsson kommer senare att föra
utskottets talan i frågan om skolans värdegrund.
För egen del nöjer jag mig därför med att markera
att jag anser att ett tungt ansvar åvilar dem som i
slutskedet spräckte den gemensamma skrivningen,
där vi uttalade att kristendomen har en särställning
för att kunna ge grunden till förståelse för svensk
och västerländsk kultur och samhällsutveckling. Vi
markerade särskilt att kristen etik utgör en del av
det nationella kulturarvet. Sammanfattningsvis
anförde vi att det av läroplanstexten bör framgå
tydligt att formuleringen om skolans värdegrund
såsom förankrad i kristen etik och västerländsk
humanism inte skall tolkas som att skolan skall
överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor.
Vi var överens om att ge regeringen till känna att
skolan också i fortsättningen skall vara icke-
konfessionell. Kan det verkligen råda någon tvekan
om innebörden av detta, herr talman? Och likväl
framtvingades en splittring av enigheten. Detta är
beklagligt.
Så till betygsfrågan. Frågan gäller i grunden skolans
information till föräldrarna angående elevernas
ställning kunskapsmässigt och socialt. Detta
förutsätter ett nära och förtroendefullt samarbete
mellan hem och skola med ömsesidigt utbyte
rörande kunskaper, erfarenheter och kännedom
om eleverna. Informationen från skolans sida kan
ske på två sätt, dels genom muntliga kontakter, dels
genom skriftliga meddelanden.
Ett enhälligt utskott markerar vikten av den
muntliga informationen och uttalar att denna skall
ske i form av utvecklingssamtal, som är en
utbyggnad av de nuvarande kvartssamtalen.
Utvecklingssamtalen skall äga rum minst en gång
per termin och är inte utbytbara. Samtalen skall ge
föräldrarna en allsidig belysning av elevens
situation och förhållanden på skolan.
Den skriftliga informationen skall enligt
utskottsmajoriteten utgå i form av nationellt
reglerade betyg terminsvis fr.o.m. vårterminen i
årskurs 7. Utomordentligt viktigt i detta
sammanhang är att vi nu frångår det relativa
betygssystemet med dess brister och inför ett mål-
och kursrelaterat betygssystem. Bedömningen av
elevernas kunskaper skall ske med utgångspunkt i
kursplanernas mål. Betygen skall relateras till
kursplanernas krav och de kunskapsnivåer som
uppnås.
Den skriftliga informationen skall vidare utgå i
form av obligatoriska skriftliga meddelanden
terminsvis fr.o.m. vårterminen i årskurs 5 och skall
därtill -- om målsman så begär -- kunna utgå redan
fr.o.m. årskurs 1. Ansvaret för utformningen av de
skriftliga meddelandena åvilar den lokala skolan
och skall kunna ges i de former som föräldrar,
elever och lärare anser bäst uppfyller kraven på
information.
Under slutet av det femte läsåret skall en nationellt
utformad avstämning äga rum för att mäta om
eleverna nått upp till de kunskapsmål som getts för
denna årskurs. I de fall detta inte skett är
kommunen skyldig att sätta in lämpliga
stödåtgärder. Det är därför naturligt med en
skriftlig resultatuppföljning till alla elver och
målsmän i samband med denna avstämning. Lika
naturligt är att skriftlig information därefter utgår
terminsvis i enlighet med vad jag redan har nämnt.
Genom denna kombination av utvecklingssamtal
och skriftlig information skapas utomordentligt
goda förutsättningar för att föräldrarna verkligen
får den kunskap om sina barns skolsituation som
det är skolans absoluta skyldighet att ge dem. I
sammanhanget vill jag nogsamt markera att skolan
faktiskt inte är till för lärarna utan för elverna och
att det är föräldrarna som bär huvudansvaret för
sina barn. Helt avgörande i betygsfrågan är således
elevernas och föräldrarnas rätt till betyg och
skriftlig information och inte lärarnas eventuella
vilja eller motvilja att utfärda dessa handlingar.
Socialdemokraterna vill tyvärr inte medverka till
att föräldrar och elever skall kunna erhålla denna
grundliga information. De vill att betyg skall kunna
sättas först i årskurs 8 och motsätter sig skriftlig
information dessförinnan. De nonchalerar därmed
den markanta uppslutning bakom betyg från
föräldrarnas och elevernas sida som kommit till
uttryck i en rad undersökningar. De
omyndigförklarar lärarna när det gäller deras
kompetens att ge skriftliga omdömen. Detta är
djupt beklagligt, men är helt i överensstämmelse
med partiets synsätt om central styrning på
skolområdet. Detta står i klar motsats till att visa
förtroende för och tilltro till dem som arbetar lokalt
med frågorna och som har ansvaret för att skolan
utvecklas på ett ansvarsfullt och positivt sätt till
gagn för dem skolan angår, nämligen eleverna.
Herr talman! Vi var mycket nära en brett förankrad
uppgörelse även i betygsfrågan. Tyvärr sprack den
på att socialdemokraterna inte ansåg sig kunna
medverka till att det sattes på pränt -- det som de
muntligt sagt sig förstå --, nämligen att den
skriftliga informationen skulle kunna antaga
betygsliknande former. Socialdemokraterna valde
att reservera sig på sina motionsyrkanden, medan
regeringspartierna vidhöll betydande delar av
förslaget till uppgörelse, som vi kompletterar med
att skriftlig information skall bli obligatorisk fr.o.m.
vårterminen i årskurs 5. Vi anser att vi därmed har
åstadkommit ett bra informations- och
betygssystem. Jag vill verkligen uttrycka den
förhoppningen att socialdemokraterna kommer till
insikt om att hotet om att riva upp beslutet vid ett
eventuellt regimskifte uteslutande är till skada för
skolarbetet.
Vad slutligen gäller antalet betygssteg finner
utskottsmajoriteten inte minsta anledning föreligga
att frångå vad som föreslagits i propositionen.
Några sakskäl för att begränsa antalet steg
ytterligare, vilket Socialdemokraterna yrkar,
föreligger inte. Snarare torde skäl kunna åberopas
för att man skall införa ännu fler betygssteg.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
vad utskottet anfört.