Herr talman! Vi är nog många som beklagar att det
inledningsvis gjordes sådana personangrepp som vi
normalt slipper ifrån. Försvarsministern Anders
Björck svarade milt. Han hänvisade till tunga
försvarspolitiker som Torsten Nilsson, Per Edvin
Sköld och Sven Andersson och konstaterade att de
inte använde sådant angreppsspråk. Jag delar den
uppfattningen. De var märkesmän på området.
Jag vill också komplettera försvarsministerns bild
härvidlag med att nämna några nyss avgångna
socialdemokratiska försvarspolitiker som heller
inte använde sådana personangrepp som Sture
Ericson gjorde. Jag vill nämna Olle Göransson och
Roland Brännström. Vi förde en saklig debatt här
i kammaren under många år på bl.a. det
försvarspolitiska området. Jag tror heller inte att
Christer Skoog eller Ingvar Björk, för att ta ett par
exempel, skulle göra sådana personangrepp.
Herr talman! Försvarsministern berömde våra FN-
soldater. Det känns väldigt bra att som vanlig
medborgare i Sverige och ledamot av riksdagen få
instämma i det. Det är också väldigt roligt att höra
att insatserna är internationellt uppskattade.
Jag vill också tillägga att Räddningsverkets
personal uppenbarligen väldigt länge har gjort och
fortfarande gör en mycket god insats i f.d.
Jugoslavien -- i Bosnien icke minst.
Jag vill härefter gå över till att tala om en motion
som i all sin enkelhet tar upp en fråga som är nog
så viktig för just Räddningverkets personal i
utlandstjänst, bl.a. i Bosnien. Jag vill göra en
jämförelse med våra FN-soldater. Det föreligger
nämligen en orättvisa när det gäller
försäkringsskyddet vid utlandstjänst.
På s. 93 med fortsättning på s. 94 i betänkandet
konstaterar försvarsutskottet att det jag skriver i
motionen om att det är olika nivåer på den del av
försäkringsskyddet som gäller sjukdom är helt
riktigt. Sjukdom kan man ådra sig också i
främmande land, icke minst i krigshärjade
områden. Medan FN-personalen har ett fullgott
skydd både för olyckshändelser och sjukdom gäller
inte det för Räddningsverkets personal.
Jag fick i dag veta från Räddningsverket i Karlstad
att man precis som utskottet konstaterar att det är
en avtalsfråga, men att Kammarkollegiet inte har
velat åtgärda detta. Jag tar därför tillfället att vända
mig till försvarsministern. Jag vill väldigt gärna
hoppas att departementet vill ingripa i detta
ärende.
Det vore konstigt om jag inte passade på att säga
något om projektet Riskcentrum, dvs. ett nationellt
och internationellt forskningscentrum som vi kan
skapa i Sverige.
Detta mycket framåtsyftande projekt blir inte
sämre av att det var det socialdemokratiska f.d.
statsrådet Margot Wallström som i begynnelsen
skrev ett brev till regeringen och pekade på behovet
av en internationell vetenskaplig forskning på
området risk, beredskap och mycket mera. Det
ligger helt naturligt inom både
Försvarsdepartementets område och
Utbildningsdepartementets område.
Herr talman! Det har hänt mycket med detta
projekt, som kommit igång med hjälp av lokala
medel. Senast i går fick den mycket drivande
verkställande ledamoten i projektet, översten av
första graden Dan Snell, ett telefonsamtal från
Helsingfors.
Man har där en forskning som visserligen inte är
helt parallell, men ändå på försvarsområdet, som
gäller sårbarhet, beredskap och risker. Den har
med samhällets komplexitet att göra, men också
med det som vi sysslar med på försvarsmaktens och
försvarspolitikens område.
Jag vill gärna peka på de motioner som vi både från
borgerligt och socialdemokratiskt håll har väckt,
och även Vänsterpartiet har väckt motioner. Det är
en absolut heltäckande förbrödring av företrädare
på Värmlandsbänken, som har väckt motioner till
riksdagen varje år.
Det är helt okej att försvarsutskottet har skickat
över dessa motioner den förträffliga Hot- och
riskutredningen, som har samlat ledamöter också
från denna kammare. Där får vi dock invänta
yttranden ända till slutet av året.
Det är nu dags för en etableringsfas. Detta
riskcentrum bör drivas i stiftelseform. Det bör ha
ett särskilt ansvar för att utveckla former och
metoder för stärkande av den nationella
kompetensen vid landets universitet och högskolor
inom risk-, säkerhets- och sårbarhetsområdet.
Vidare kan detta vårt riskcentrum driva
forskningsoch utbildningsverksamhet för
utveckling och hävdande av nationell kompetens
inom såväl nordiska som övriga internationella
samarbetsforum, t.ex. Nordiska
forskningspolitiska rådet, och EU:s
ramforskningsprogram. Det kan svara för
fortlöpande utvärdering av forsknings- och
utbildningsverksamhet inom risk-, säkerhets- och
sårbarhetsområdet.
Slutligen bör Riskcentrum fylla en viktig roll i
strävanden att öka samverkan mellan militär och
civil forskning. Det finns redan ett etablerat
samarbete med FOA, Försvarets forskningsanstalt,
och samarbete planeras med Militärhögskolan.
Herr talman! Med detta vill också jag instämma i
tidigare bifallsyrkanden till utskottets hemställan.