Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Sveriges säkerhetspolitik

HELENA NILSSON (c), 1996-11-20 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det nära samarbetet mellan regering

och riksdag om säkerhetspolitiken bildar underlag för

en bred uppslutning bakom det betänkande, UföU 1,

som står på agendan för i dag. Reservationerna är

relativt få och enigheten dominerar. För Centerpartiet,

som nära samarbetat med regeringen om såväl etapp 1

som etapp 2 av försvarsbeslutet, finns det inga in-

vändningar mot betänkandet. Jag vill inledningsvis

yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet.

Vi diskuterar i dag vilka slutsatser som riksdagen

bör dra av den senaste säkerhetspolitiska utvecklingen

i vårt närområde. Den inledande analysen har skett

inom ramen för Försvarsberedningen, och bedöm-

ningarna har redovisats i beredningen betänkande

Omvärldsförändringar och svensk säkerhetspolitik.

Regeringen och Centerpartiet gör i propositionen

ingen annan bedömning än beredningen. De åter-

kommande säkerhetspolitiska kontrollstationerna är

en viktig innovation, och nya kontrollstationer kom-

mer att genomföras under hela försvarsbeslutsperio-

den. I det kalla krigets stabila men frostiga säkerhets-

politiska läge hade kontrollstationer av detta slag varit

en meningslös sysselsättning. Dagens föränderliga

situation ställer andra krav.

Det är viktigt att erinra om de mål som vi har för

Sveriges säkerhetspolitik. Vi skall "i alla lägen och i

former som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet

att - såsom enskild nation och i samverkan - kunna

utveckla vårt samhälle". Ytterst handlar det om vår

frihet och vårt oberoende. En grundläggande fråga för

alla politiker är: Hur höja säkerheten och öka håll-

fastheten i vårt land - i vårt samhälle - på sådant sätt

att säkerheten i vår omgivning samtidigt förbättras?

En politik som ökar spänningarna på andra sidan

gränsen är en värdelös säkerhetspolitik.

Den dynamiska utvecklingsprocessen i Europa

kräver aktivt agerande från svensk sida. Utskottet

konstaterar: "Ett aktivt deltagande i det europeiska

samarbetet är en förutsättning för att en stat skall

kunna påverka utvecklingen och bidra till att skapa en

ny freds- och säkerhetsordning på vår kontinent. Det

gäller inte minst de mindre och medelstora europeiska

staterna." Ett medelstort militärt alliansfritt land i det

kalla Norden har en nyckelfunktion i detta säkerhets-

bygge.

Vårt agerande i olika internationella forum sker

utifrån en styrkeposition som militärt alliansfri. Just

aktiviteten, viljan att agera, bör känneteckna dagens

svenska säkerhetspolitik. Det vidgade säkerhetsbe-

grepp som tillämpas av alltfler stater öppnar låsta

dörrar och frigör ny kraft i det europeiska samarbetet.

Genom samverkan för att komma till rätta med de hot

mot vår gemensamma säkerhet som diktatur, fattig-

dom, förtryck av minoriteter, miljöförstörelse, kärnav-

fall, internationell brottslighet och terrorism skapar

bygger vi ett odelat Europa. I det mångfacetterade

europeiska säkerhetssamarbetet finns flera byggstenar

för ett säkrare Europa.

Genom det ekonomisk-politiska samarbetet funge-

rar den europeiska unionen, EU, som motor för det

mesta av det europeiska samarbetet. Europarådet

förstärkt med Ryssland har en stor moralisk betydelse

som skyddsnät för Europas medborgare. Samarbetet

inom Partnerskap för fred och i olika regionala forum

runt Östersjön och Medelhavet och i Barentsregionen

bygger på insikten att samarbete minskar risken för att

vi skall ställas inför det yttersta hotet mot friheten -

det väpnade angreppet.

OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete

i Europa, får en alltmer framträdande roll som regio-

nal organisation i enlighet med FN-stadgan. För Cen-

terpartiet är OSSE:s verksamhet för demokratisk

utveckling, valövervakning, mänskliga rättigheter och

rättsstatens ställning av stor betydelse för att förankra

ett demokratiskt styrelseskick i hela Sveriges närom-

råde. Vi i Centerpartiet anser att OSSE tydligare bör

bli den centrala alleuropeiska institutionen för kon-

fliktförebyggande arbete, för hantering och lösande av

konflikter, för återuppbyggnadsinsatser, för rust-

ningskontroll och för förtroendeskapande åtgärder.

Eftersom det är Danmark som nu skall överta ordför-

andeskapet i OSSE kan Danmark ge kraft och en

högre profil till OSSE. När NATO- och tillika EU-

medlemmen Danmark tar plats som ordförande för

OSSE får landet definitivt en viktig roll i ett Europa i

förändring.

Herr talman! Centerpartiet gör ingen annorlunda

bedömning av utvecklingen i Ryssland än den som

kommer till uttryck i utskottets betänkande och i re-

geringens proposition. Sveriges grundläggande posi-

tiva säkerhetspolitiska läge består. Det finns inga skäl

för riksdagen att ändra de riktlinjer för totalförsvaret

som fastställdes förra hösten. Den säkerhetspolitiskt

motiverade besparingen kan göras. Ett väpnat angrepp

mot Sverige ter sig i närtid osannolikt. Den än mer

framträdande osäkerheten om den långsiktiga inrikes-

politiska utvecklingen i Ryssland understryker beho-

vet av att totalförsvaret har en god förmåga till an-

passning.

I det regionala samarbetet i vår del av Europa

finns viktiga öppningar för att knyta Ryssland närma-

re övriga Europa. Ett förtroendefullt samarbete i Ös-

tersjö- och Barentsregionerna skapar en väv av positi-

va beroenden. Denna väv bidrar till att öka säkerheten

och stabiliteten i hela Europa. Det är därför angeläget

att genom ökad handel, förbättrade kommunikationer,

samarbete mot organiserad kriminalitet och miljöför-

störing, satsningar på utbildningssamarbete och tu-

rism knyta regionens länder närmare varandra. Inte

minst viktigt är att utveckla samarbetet på regional

och lokal nivå mellan folkrörelser och frivilligorgani-

sationer. Angreppssättet som tillämpades vid Vis-

bymötet är det rätta. EU:s kraft och ekonomiska styr-

ka kan och bör kanaliseras via det regionala samarbe-

tet som redan finns uppbyggt mellan länder och regi-

oner.

På samma sätt och med likvärdig kraft måste Sve-

rige som nyblivet ordförandeland i Barentsrådet inom

Barentssamarbetet gripa sig an de utmaningar som

finns på Nordkalotten. Detta nordliga samarbete har

alltför länge nedprioriterats såväl i Stockholm som i

Bryssel. Från Centerpartiets sida vill vi ge Barents-

samarbetet en likadan vitamininjektion som Östersjö-

samarbetet erhållit. I båda regionerna möter Ryssland

EU och NATO. Här kan kontakt och ömsesidig för-

ståelse byggas.

Den västliga försvarsalliansen NATO genomgår

nu en omfattande anpassning till de nya uppgifter som

alliansen ställs inför. Kärnan, det kollektiva försvaret

och de militära säkerhetsgarantierna, finns emellertid

kvar. IFOR-operationen och samarbetet i Partnerskap

för fred visar på hoppfulla möjligheter för framtida

fredsfrämjande säkerhetshöjande samarbete mellan

alliansfria och alliansbundna länder mellan väst och

öst, mellan NATO och Ryssland. NATO:s medlems-

länder gör samfällt bedömningen att NATO behövs.

Såväl Frankrike som Spanien har den senaste tiden

tagit steg mot ett fullt militärt samarbete i alliansen.

Även för ett alliansfritt land som Sverige är ett funge-

rande NATO av betydelse, inte minst som instrument

för USA:s engagemang i Europa.

Sverige och Finland har en utomordentligt viktig

roll att spela i det trevande och sökande klimat som

just nu råder. NATO reformeras, Ryssland söker finna

en ny roll i Europa och i världen. Aktiva militärt alli-

ansfria länder kan bygga broar av förtroende och kan

gå före i handfast samarbete med Ryssland och där-

med bidra till att påskynda utvecklingen mot en verk-

lig alleuropeisk freds- och säkerhetsordning. Ett

grundlöst spekulerande om att Sverige kommer att

inträda i NATO bidrar däremot bara till att undermi-

nera förutsättningarna för en aktiv svensk säkerhets-

politik. Det är därför vi i Centerpartiet är kritiska till

Folkpartiets agerande. Vi tycker att det är allvarligt

och kontraproduktivt i den meningen att det hotar vårt

lands trovärdighet i ett läge när vi säger att alliansfri-

heten är en extra stor tillgång i umgänget med övriga

länder.

Eftersom jag fick en rad frågor från Lennart

Rohdin och Folkpartiet skall jag nu svara på dem som

jag tycker berör just detta avsnitt. Lennart Rohdin

säger att Centerpartiet står för ett utanförskapets sig-

num. På en punkt är det rätt: Vi i Centerpartiet pläde-

rar inte för ett medlemskap i NATO. Vi vill behålla

Sveriges militära alliansfrihet. Men vi har pläderat

mycket starkt för ett medlemskap i EU, för ett obser-

vatörskap i VEU, för ett medlemskap i VEAG, för att

Sverige skall kunna vara med i PFF och för ett med-

lemskap i OSSE. Vi vill se att OSSE blir det organ

som skall bilda den nya alleuropeiska säkerhetsord-

ningen, och inte ett nytt NATO. Återigen - vi vill

behålla Sveriges militära alliansfrihet.

Lennart Rohdin sade också att Centerpartiet hyllar

totalitära stater och inte demokratier. Jag vill då bara

påminna om vad Olof Johansson sade i sitt tal när vi

diskuterade statsministerns resa till Kina. Han kritise-

rade Göran Persson just för att det i hans tal inte fanns

något resonemang om vad demokratin är värd, och

hur viktig den är, när man tittar på den politiska sta-

biliteten i olika länder.

NATO-samarbetet kommer med all säkerhet att

utvidgas till att omfatta fler europeiska länder. De

första kommer troligtvis att få bli medlemmar 1999 då

alliansen fyller 50 år. Om NATO-utvidgningen sker

på de villkor som organisationen själv satt upp, dvs.

som en successiv och öppen process med hänsyn till

den säkerhetspolitiska utvecklingen i hela Europa och

med syftet att bevara ett odelat Europa med en sam-

tidig utveckling av samarbetet med Ryssland, bidrar

utvidgningen till en ökad säkerhetspolitisk stabilitet.

Centerpartiet ser det som betydelsefullt att NATO

parallellt med en utvidgning fördjupar arbetet och

samarbetet inom Partnerskap för fred dels för att

tillmötesgå de kandidatländer som inte kommer med i

denna första utvidgningsomgång, dels för de länder

som likt Sverige vill utveckla PFF utan att eftersträva

ett medlemskap i NATO.

En begränsad NATO-utvidgning understryker yt-

terligare EU:s säkerhetspolitiska betydelse och gör ett

EU-medlemskap för de baltiska länderna än viktigare.

EU:s insatser på det säkerhetsfrämjande området kan

utvecklas. Det är viktigt att Sverige där spelar en

pådrivande roll för att i Europa utveckla former för

samverkan kring konflikthantering, tidig varning och

fredsfrämjande insatser. Centerpartiet föreslog i sin

partimotion angående EU:s regeringskonferens att EU

bör utveckla samarbetet runt de s.k. Petersbergsupp-

gifterna, dvs. humanitära insatser, räddningstjänst,

fredsbevarande insatser och krishantering. Därför har

det svensk-finska initiativet på området Centerpartiets

stöd. Detta är inte att visa några militära muskler,

Annika Nordgren. Det är att fullfölja fredsfrämjande

insatser.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HELENA NILSSON (c): Sveriges säkerhetspolitik (1996-11-20) — PRESS0