Herr talman! Om det vore så väl som Ylva
Annerstedt säger! Det är inte så. Amnesty, t.ex.,
får över huvud taget inte komma dit.
Ylva Annerstedt talade om MR-aktivister. Jag
tycker att Ylva Annerstedt skulle ha träffat de
advokater som jobbar direkt med Östtimors folk
och försöker försvara dem när de döms till mycket
långa fängelsestraff för att ha deltagit i en
demonstration. Såvitt jag förstår har Ylva
Annerstedt inte träffat dessa advokater. Däremot
har hon träffat en teoretiker, advokat Lubis, som
jag själv också har träffat.
Det sägs att det har förändrats till en viss del. Jag
kan hålla med om att man i dag åtminstone får tala
om mänskliga rättigheter, men det har inte
inneburit något i praktiken. Det har inte blivit
bättre. Den bristande respekten mot mänskliga
rättigheter kvarstår. Det är det jag tycker är
avgörande. Det avgörande är inte vad man säger i
teorin.
Man sade till oss att det var fritt fram för oss att röra
oss, gå runt och titta överallt. Hur var det när vi
kom till Östtimor? Jo, vi var totalt kontrollerade.
Vi var precis lika kontrollerade som Östtimors folk
är. Då finns det ingen frihet.
Ylva Annerstedt nämner några organisationer,
t.ex. Röda korset, som står till vårt förfogande. De
kan inte ens svara på frågor om hur den politiska
situationen är! De vågar inte säga någonting om hur
det är. De vågar inte tala om hur människor har det,
för då åker de ut ur landet. Det är samma med
Unicef. De får hålla sig strikt till sitt hjälparbete.
De får icke säga någonting om den politiska
situationen. Gör de det får de åka därifrån. Det
sägs att traditionerna i Indonesien är sådana att det
råder enighet. Där kritiserar man inte några
regimer eller regeringar. Där är man överens och
stöder den regim som finns. Några andra
möjligheter finns inte.
Vi skall inte glömma att det handlar om en
militärdiktatur. Parlamentet har 100 platser för
militärer. De är inte folkvalda. I vilket parlament
finns det 100 platser för militärer? Dessutom har
väldigt många av de som är valda militär bakgrund.
Det är ingen demokrati. Det är ingen
marknadsekonomi. Det finns ingen respekt för
mänskliga rättigheter. Så länge det är så tycker jag
att varken svenskt bistånd eller svenska vapen hör
hemma i det landet.