replik
Herr talman! Det är litet synd att Birger Hagårds
anförande var något ojämnt. Jag tycker att den första
delen av Birger Hagårds anförande var mycket kon-
struktiv. Han ville i fortsättningen diskutera t.ex.
KU:s betygsättning o.d. i betänkandet. Det fanns
också en del andra uppslag i den första delen av Bir-
ger Hagårds anförande som jag tycker kan vara beak-
tansvärda. Jag vill gärna säga att vi har delade me-
ningar om det är så att Birger Hagård menar att en
juristkommission eller speciellt utsedda jurister skulle
kunna klara uppgiften att granska regeringen på ett
bättre sätt än konstitutionsutskottet. Det tror jag inte
särskilt mycket på.
Som jag sade fanns det dock en del uppslag i Bir-
ger Hagårds anförande som det är värt att fundera
vidare på. Precis som jag sade i mitt inledningsanfö-
rande kommer det också att ske.
Däremot tycker jag att det var beklagligt att höra
den andra delen av Birger Hagårds anförande. På
gammalt känt maner försöker han hävda att så fort
man kritiserar ett borgerligt statsråd är man ute efter
en politisk vendetta. Så är det naturligtvis inte. Jag
tror att alla som vill ta sig den tid det tar att gå igenom
konstitutionsutskottets betänkande kommer att finna
att den kritik som majoriteten har enat sig om mot de
borgerliga statsråden verkligen är berättigad. Det
finns goda sakskäl för den kritiken.
Jag tror således att när man tittar på konstitu-
tionsutskottets betänkande skall man också uppmärk-
samma att det inte är så som Birger Hagård påstår att
det är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som nu
i maktskiftets tidevarv försöker ta hämnd på en tidiga-
re borgerlig regering. Det visar sig att i ett par väsent-
liga fall är det inte bara Socialdemokraterna, Vänster-
partiet och Miljöpartiet som står bakom reservatio-
nerna utan också Folkpartiet och Centerpartiet.